Aftonbladet – 15 juli 1837, sida 1

ISVENSKA STATSMAKTERNAS NJUGGHET MOT VETENSKAPERNA. Då fråga om understöd för Professor Friis till företagande af den resa i Bohus Län, om hvilken i detta blad blifvit nämndt, förekom i Kongl. VetenskapsAkademien, afgaf f. d. Landshöfdingen m. m. Hr Hans Järta ett yttrande, hvars hufvudsakliga föremål är att, jemte yppandet af akademiens torftiga belägenhet, ådagalägga Sveriges Rikes Ständers mnjugghet mot vettenskaperna. Ett anförande, som kastar skugga på Ständerna, skulle naturligtvis få en plats i Statstidningen; ty skugga på Ständerna kunde i den enfaldiges ögon framkalla ett slags ljus på regeringen ; också skyndade officiella bladet att tillegna sig en artikel, som skulle visa, att Ständerna varit snåla, och regeringen — således icke snål. Yttrandet saknar icke märkvärdighet, och vi hafva derföre ansett oss böra deraf meddela, så mycket bladets utrymme tillåter, och att beledsaga detta med blott anmärkningar, ehuru det torde synas mången förtjent af en egen artikel. Hr Järta börjar med en klagan öfver tiden och särdeles öfver svenska folkets representanter: Mingen, säger han, som gifvit akt på den närvarande tidens tecken, har tyckt sig förmärka en mera allmänt, än i fordna dagar, nu herrskande benägenhet att, till materiel förkofran af individers njutningsmedel, (1) ensidigt rikta de menskliga verksamheterna, samt att frigöra dem från beroendet af pligterna mot samhället. Utan att vilja här ingå i någon fullständigare undersökning, huruvida så i sanning förhåller sig eller icke, må jag likväl ej dölja mina bekymmer öfver den liknöjdhet, som inom mitt fädernesland allt mer och mer visar sig, äfven der den icke borde väntas, för fortgången af den vetenskapliga och estetiska odling, hvilken åt svenska folket, sedan det upphört att genom ständi.a vapenbragder förvärfva sig ära, beredt en vida mindre dyrköpt, men dock oförgängligare. Hufvudtiteln för vetenskaperna och de sköna konsterna röjer den största sparsamheten, emedan dess total belopp är blott 26,458 Rdr 34 sk. — hvarutaf Vetenskaps-Akademien, såsom endast sådan, ej åtnjuter mera än 640 Rdr till jettoner och till minnespenningar öfver namnkunnige svenske vetenskapsmän — är i öfrigt utskiftadt emellan fyra andra Akademier, det under Vetenskaps-Akademiens vård ställda RiksMuseum samt det Dramatiska Spektaklet. (2) 1) Månne Hr J. icke häri gör tiden något orätt? är den verkeligen mera materielt sinnad, än dess föregångare? Om så är, hur kommer det då till, att konster, vetenskaper och litteratur aldrig förr varit så allmänt odlade som nu, och deras idkare — öfver hufvud taget — aldrig förr så litet vanlottade, så litet beroende af det andryga mecenatet, så erkända och skyddade af folket? att det nu t. ex. tryckes och läses mångfaldigt flere och dyrbarars arbeteo än förr? att tonkonstnärer och dramatiske artister ieke sällan genom sina inkomster sättas i stånd att föra en furstlig stat eller samla en furstlig förmögenhet? Äro dessa litteraturens och konstens njutningar äfven blott materiella? 2) Hvarföre upptager detta sistnämnda någon plats i budgeten? hvarföre har regeringen oupphörligt vägrat lyssna till ständernas och