Aftonbladet – 10 juli 1837, sida 2

, fö ort meddela derföre 1 dag början af e let I från en sakkännare meddelad och med åtskilli. ige upplysande bilagor försedd artikel, rörande et Inyssnämnde näringsgren. — Att denna ej blifvi oI högre uppdrifven i ett land, som kan skänks ralden trefnad, och som är i så stort behof a varma beklädnadsämnen, är i sanning förvånande. Arntikelns författare förklarar detta missöde till en del genom förbudet mot införsel a utländskt kläde, och vi instämma i denna åsigt. Jemför man det envisa förbudet mot införsel at kläde, med tillåtelsen till införsel al ull, så kommer man till den slutsats, alt regeIringen satt fabriksrörelsen framför ullkulturen, I förmodligen i den tanka, att ullens efterfrågan Ifrån fabrikerna skulle föranleda dess produkys I tion af landtmannen. Erfarenheten har länge Å I Sagt, att man misstagit sig; resonnemanget säger I detsamma. Ull är en vara, som icke blott inå om Sverige äger efterfrågan; den är kurant på ;r j verldsmarknaden. Man har tänkt: kunna vi ba-ira göra kläde, nog få vi ull. Det är förvändt; man hade bordt tänka: kunna vi blott fiam-! bringa ull, snart lära vi oss göra kläde. Att införa ullproduktion fordrar decennier, att uppg sätta en fabrik är ett arbete för ett par år. -! Hade man velat uppmuntra den bättre ullproI duktionen -— vi mena den, som lefvererar störj re, homogena och således för klädesfabrikatioe nen passande ullqvantiteter — genom utsigten att få klädesfabrikerne till afnämare , så hade man bordt uppmuntra bruket af kläde. Erfarenheten säger tillräckligt, att det är en stor skilnad r alt uppmuntra klädesfabrikerna och att uppmuntra förbrukning af kläde. Fabrikerne har , man uppmuntrat mer, än statens tillgångar kun, nat tåla; men förbrukningen af kläde är ännu icke större , än att Svenska folket ännu kläder sig i vadmal — i parentes sagdt, en ganska ärbar beklädnad , ty den är till verkad af svenska qvinnors händer, och deri sitter intet inslag af statens medel. — Att fai brikerne oaktadt all på dem slösad omvårdnad, och oaktadt hela landet blifvit dem anvisadt till uteslutande afsättningsort, ändock icke förmått så repa sig, att de kunna lemna något i stöd åt ullproduktionen, derom vittnar deras Just i detta ögonblick sporda klagan, att de, af I brist på afsättning, nödgats afskeda en del ari betare. Vi tro oss veta, att denna af någen enI da fabrikant vidtagna åtgärd ager en helt annan grund än den uppgifna; men i alla händelser är det en sanning, att fabrikerne icke förmått sprida bruket af kläde och således ingenting bidragit till uppmuntran af den förädlade ull produktionen. Helt annorlunda hade förhållanI det blifvit, om man användt sin omsorg på ul:: produktionen och lemnat fabrikerna frihet att efter behag etablera sig inom eller utom landet. Hade utländskt kläde fått införas, skulle Sverge blifvit kändt som ett kladesförbrukande land, och e mot införsel af kläde hade man betingat sig ut-1I försel af ull. Men ett land, som gjort sig kändt f såom klädesförbrukande och ullproducerande, ! g skulle snart lockat till sig fabrikanterna, som f då etablerat sig på dem säkraste af all fabriks-! q grund, tillvaron af afsättning. Artikelförfattaren 1; onskar, att Schäferistyrelsen ville hafva dessa n sanningar för ögonen, och vi anse denna önskan ! fr billig. Styrelsen bör efter vårt omdöme arbeet ta på spridandet af klädets förbrukning, och för be detta bearbeta regeringens opinion till förman P; för införsel af utländskt kläde. Utländningen ns har tagit ett ofantligt försprång framför oss i ull lö produktion, och export af Svensk ull synes nulde vara för sent att påtänka. Men om tullarne ÖPPnas tre för utländskt kläde, är åtminstone ett af villkoren! hä forhanden och den tillökning, klädesförbrukningen sk senom denna åtgärd vinner, skall uppehålla pri 1a. serna å ädla eller homogena ullsorter. Styrelnå en kan begagna exemplet af våra bomulls och ru innefabriker. — De förra hafva vida mer emot ell ig än klädesfabrikerna; det enda, de hafva för! till ig, är att, genom införseln af utlandska bom llsvaror, dessa blifvit i riket spridda och nu äkna en ansenlig mängd förbrukare. — Äfven nneoch hampfabrikerna behöfva utländskt rå rels mne; och likväl är ett i vårt land oerhördt! ens ort etablissement för linneväfnad under an-lla gsning. Sverges vackraste bomullsfabrik up-; väl e3 från grunden, snart sagdt på ett år, ochjler gen yllefabrik har På Aundra kommit till den! gen. lkomlighet i sitt slag, som denna bomullsfastyr ik. Det är blott på elt sätt man kan tillika ru I pmuntra yllefabrikerna och den åadlare ull-! kom oduktionen : genom att uppmuntra klidesförin i ukningen. om Sve I sty män Med afesenda nd sn AE Ar s