Aftonbladet – 8 juli 1837, sida 3

Anekdoter om aflidne Konung IV ilhelm IF af England. I sina yngre år genomgiek han graderna vic flottan, och började såsom midshipman att göra tjenst på ett krigsfartyg, som låg stationeradt i Westindien. En af hans kamrater, en annan midshipman vid namn Sturt, råkade en gång i häftig ordvexling med prinsen, hvilket gick så långt, att Sturt utropade: Sir, om ni icke vore son af en kung, så skulle jag lära eder mores.v — Oh! — svarade prinsen — det skall icke alls ligga i vägen,, och erböd sig att slåss med honom på sjömannavis. Sturt vägrade dock att strida, emedan han vore äldre och starkare än prinsen, och således skulle hafva fördelen på sin sida. Prinsen blef rörd af sin kamrats ädelmod, räckte honom handen till försoning, och var ifrån den stunden alltid hans hjertlige vän. — Då prinsen var i Port Royal på Jamaica 1783, hade en midshipman, vid namn Lee, blifvit dömd till döden för subordinationsbrott. Alla hans kamrater, som höllo af honom, vuro högligen bedröfvade deröfver, men sågo ingen möjlighet att få mildring i domen, emedan ordres redan voro utfärdade om dess verkställande. Då steg prins Wilhelm fram bland de församlade kamraterne, satte upp en petition till öfverbefälhafvaren, amiral Rowley, hvilken han först sjelf undertecknade, och sedermera fick alla de andre midshipmännen att likaledes sätta sina namn under. Då det var gjordt, gick prinsen till amiralen med petitionen, och släppte honom ej förrän han utverkat nåd för sin kamrat. — På en af sina sjöexpeditioner gick prinsen i land i Canada, och fick en dag det infallet, att företaga en exkursion öfver gränsen in i staten Vermont. Här giek han in i ett hus, atanför hvilket hängde en skräddarskylt. Vid inträdet i rummet fann han ingen annan