Aftonbladet – 7 juli 1837, sida 1

IT allk OHMS tedy, ULU dl UUldaladUu dll llUCld Ull CUSställa Fransyska nationalfäfängan, än den förra berättelsen om hvad som passerade emellan des sa båda notabiliteter vid berörde tillfälle. 1 , England. Br LE Under titel: Ministerens närvarande ställtn ng, läses i Spectator följande: 0. v i ?Konungens död har räddat Melbourneska I ministeren: räddat benne från undergång genoma någon tappad votering i Underhuset; räddat henne från ett ytterligare nederlag i Öfverhuset, . I hvilket hon svårligen skulle kunnat ofverlefvag räddat henne, om så behagas, tran att stilta em löjlig fattigla g för Irland; räddat henne ifrån at8 fullfölja sina tyranniska planer emot folket å, I Canada; räddat henne ifran tadlet för en helt Loch hållet onyttig parlamentssession; räddat henne, med ett urd, ifrån en sådan röra, som änme aldrig någon ministtre klifvit ned sig i. Konungens död gör dessutom för de Mel , bonrneska Whigs allt hvad de rimligen kunna (begära: den gör dem af med deras svårigheiter vid hofvet; den förafskedar det Peelska I parlamentet; den sätter Lord Melbourne i stånd latt styra Lorderne, utan någon organisk förändring; den stämmer landet att förlata och glömjma hans styrelses furflutna synder, att hoppas Jallt af en ny regering och en ny politik; den förser honom, kort sagdt, med et föorvaMigt Jullfälle, att taga en ny utgärgspunkt, och att trygga sitt parti i besittningen al makten, såsom en styrelse, den der genomdrifver åtj gärder. Men Konungens död skapar blott denna fördelaktiga ställning för Lord Melbourne. Huruvida han kommer att begagna den eller ej, beror helt och hållet a: honom sjelf. Hans största fara, frukta vi, är en falsk förtröstan. Hofgunst ensam är icke i stånd att uppratthålla j hans forvaltning, langre än för nägra matacer, fastän den gifver ministrarne tillfälle att rädda sig fullkomligt genom sina egna bemödanden. i Man säger att det finnes trenne klasser af statsmän -— de som skapa konjunkturerne, de som begagna dem, och de som försumma dem; om de Melbourneske Whigs icke skulle kraftigt inIgripa i och besagna den konjunktur, en tillfål Ihghet skapat för dem, så komma de säkerligen att få inberga den naturliga skörden af förflutna misstag. Men lyckan har gjort så mycket för dem, att allt det öfriga beror på deras eget bandling-sätt. — Hvad kan väl ministeren mera DE Fastän det således skulle synas, som vore Melbourneska ministerens öde nu i hennes egna händer, så kan dock ingep, som uppmärksamt betraktar ställningen, iro att hennes väg är jemnad, och utan alla svårigheter. — Det är endast emedan ministrarne hafva stora svårigheter att kämpa med, som det synes så nödvändigt för de:n, att hta på sig sjellve och sitt eget handlingssätt. Låtom oss försöka att lutpeka hvilka dessa svårigheter äro. Den händelse, som för närvarande räddat Melbourneska ministeren från undergång, gör jnya parlamentsval nödvändiga. Men paramenitets upplösning blir icke vid detta tillfälle en appell till landet, hvarken för monarkens, någon ministöres eller bestämd politisk räkning; det blir ett allmänt val, föranledt genom en blott slump. Ja, då man tager i betraktande alt, åtminstone under det sistförflutna året, Melbourneska ministeren icke haft någon politik alls, såvida icke det skall kallas polivk, att knoga sig fram hurusom helst (uudantagande når fråga varit om alt skaffa sig ovänner, då vissa ledamöter af Lord Mclbournes kabinett visat beslutsamhet. och konsequens); och då man derjemte sersatt Tories, wtom det att de antagit en bestämd pohtik — nemligen att förhindra all organisk förändring och all reform inom kyrkan — nyligen varit angelägna att låta förstå, att, i fall de komme ull väldet, skulle de icke hafva något emot administrativa förbättringar; då man sålunda jemnför ord Melbournes och Sir Robert Peels ställning inför nationen, vid slutet af förras veckan, så tycker man sig finna, att, såvida Kord Melbourne icke nu genast tager någon ny ställning, så komma de allmänna valen att för honom icke blifva annat än en ren tillfällighet, men deremot för hans motståndare detsamma, som om de upplöst parlamentet och vädjat till landet i alseende på deras egen politik. Detta skulle vara ganska ofördelaktigt för ministeren. Dess anhängare, Borning Chrosom tydligen ser. att Tories hafva fördenice