emedan det leder till den föreställningen, att ban skulle vilja helt och hållet sätta sin förtröstan till hbofguost. Den största svårigheten för honom, efter hvad som passerat under det sista året, blir att öfverlyga landet att han har en politik; och denna svårighet ökas genom det bruk, Morning Chronicle gör af Drottningens namn. Ännu är det dock tid att slå Tories, derigenom,; att man annonserar något slags politik i motsats mot deras. Hvad slags politik? Här ligger en annan svåvighet; måhända icke så stor som den att förmå landet tro, att man verkligen beslutit sig till ett politiskt system, men ändoek ganska stor. Reform af öfverhuset! — det pärenet är mindre moget än någonsin, tack vare planen att bombardera lorderna med blotta propositioner för afslag. Durhamska politiken skulle varit välkommen för ett år sedan, men nu frukta vi, att den för någon tid måste läggas å sido. De Melbourneske Whigs hafva, för att tala liknelsevis med Examiner, utsläckt sjelfva den eld, som tippehöll ångkraften för organisk reform. De måste nu hjelpa sig fram så godt de kunna, förutan denna oemotståndliga kraft. Då man betraktar den allmänna likgiltigheten, till hvilken de sjelfve äro skulden, så blir allt hvad de kunna göra för närvarande måhända att proklamera och utlofva, att de icke skola tveka att i tillbörlig tid vidtaga de åtgärder, som kunna blifva nödvändiga för att genomdrifva de reformåtgärder, landet fordrar. Men då måste eckså Lord Melbourne intaga i sitt kabiamet män, som icke svikit landets förhoppI I miogar, och skilja sig vid embetsbröder — vi ville snarare säga hinder — som aldrig mera kunmna ingifva förtroende. Ingenting mindre ; I än någon stor förändring i sammansättningen af hans kabinett kan antagas såsem, en bör-! gen från Lord Melbourne, att hans afsigt är. att förtjena reformvännernas förtroende. 1 afseende på denna punkt skola vi snart få ljus; ty eh sådan förändring skulle icke tjena till någon ting, i fall den ej vidtogs någon tid före valen. Att börja med, manne Lord Hill kommer att allägsnas från öfverbefalet öfver armöen? månne Lord Durham, bunden af sina prokla-. merade tänkesätt i Glasgow 1534, kommer att. int:äda i statsförvaltningen? Hvad borgen, hvad visshet skola vi erhålla, att det lönar mödan guing mot Tories vid att göra nagon stor anstvil de blifvande valen? Allt beror al svaret på denna fraga. Tories äro rika, sammanhålliga, bry sig ej om medlen, äro driftiga, och inse fullkomligt sin fördel framför Whigs att hafva en politik, som eldar deras anhävgares mod. Icke destomindre kan Lord Melbourne slå dem ur fältet, i fall han nu proklamerar sig som en minister, den der genomdrifver atgärder; men om han ej gör det — om systemet att knuoga sig fram huru som! helst skulle fortsättas, sedan icke mera någon ursäkt finnes för dess fortfarande — då kunde han så gerna öppet förklara, att han vore likgiltig, huru de allmänna valen utfölle, och då vore det bättre att han med ens lemnade rum I för en premierminister, som förstår att begagna en lyckhg konjunktur. Det börjar i de diplomatiska cirklarne omta-!! las, att Lord Durham skulle emottaga utrikesportföljen efter Lord Palmerston, hvilken kom1 me att upphöjas till par. sg Den 26 hade Lord Durham sin anträdesaudiens hos Drottningen, efter sin hemkomst fråni Byssland, vid hvilket tillfälle hon dubbade ho3 mom till Storkors af Bathorden. I Det tros att de liberale ledamöterne i Under-! huset ämna yrka Konungens af Ilannower uf teslutande från thronföliden, äfven a Drottningen skulle aflida utan arfvingar. Det är bekant hvilken rföle denne furste spelade il de förderfliga Oranielogerne, och att hau måste hals öfver hufvud resa ofver tll fasta landet, för att undgå blifva kallad tll rätta ioför Un. derhuset för sitt förfarande i dessa konstitutions-js vidriga föreningar. Vid öppnande iet af Wilbelm IV:s lik fanns 141ä uns vatten i högra bröstkaviteten. Genom origtig uppgift i den tidming, hvarurjv vi hemtade notisen, har i gårdagsbladet influtit,!g att mar kis Landsdowne hli fit utnämnd ull grand ; mai! de warderode hos Drottningen. Detin är deremot marlisinnan Landsdowne, som blif-ts vit beklädd med denna helt och hållet masku-t lina titel. Spanien. nr oo Bola. fartfar att Uthreda sic 3 Catalan 1