Aftonbladet – 30 juni 1837, sida 2

C. L. Landin. VON SCHANTZISKA MÅLET. Allmänheten har utan tvifvel fått nog af protokoller i detta ryktbara mål. Dess största vigt ligger utan tvifvel i de opinioner, rörande militärdisciplinen, hvilkas utveckling detta mål borde föranleda. En del af dessa opinioner förvaras uti de vota, Krigshofrättens ledamöter afgifvit, utan tvifvel icke utan att väl hafva betankt, att samma opinioner i alla dylika fall nu for tiden skola tillämpas, icke heller utan att hafva rådfört sig med många, inflytelserika män, hvilkas opinioner således äfven i dessa vota återfinnas. När härtill kommer nödvändigheten af vår militära lagstiftnings utveckling till : bestämdhet, och till närmare öfverensstämmelse med den borgerliga, samt att flera militära — disciplinmål inom kort tid framstått, liksom slumpen önskade lägga den der nödvändigheten desto starkare i dagen, så bör det väl antagas, att en hel Krigshofrätts opinion i ett disciplinärt mål icke skall förfela att väcka deltagande, och att allmänna uppmärksamheten med nöje och lätthet skall förflytta sig från de 11 premierlojtmanterne till Kongl. Krigshofrätten. Krigshofrätten har, som bekant. är, 5 ledamöter, hvaraf den beständige och civile ledamoten, Hr Krigshofrättsrådet Livijn, är den förste att yttra sig. Herr Livijn indelar den fråga, hvaröfver ban anser sitt yttrande nödigt, i trenne punkter, nemligen: 1) Angående lagligheten af de elfva premierlöjtnanternas, rörande Hr von Sohsantz, hållna sammankomster, d. 5, 7 och 29 Januari 1836, öfver hvilken han räsonnerar på följande sätt: Krigsartiklarne och tjenstgöringsreglementet tillåta icke officerare af någon grad att sammanträda och rådslå, än mindre fordra förklaringar öfver kamraters uppförande; tvertom säger 5 kap. 19 af Krigsart. 1798, at krigsfollk ej må hålla större sammankomster utan med befälhafvarens tillstånd, och att, om samlingen sker på kallelse af den, som har rätt att befalla, denne då bör ensam straffas; ofiI cerares rättighet att anmäla silt missnöje med en kamrat hos majoren, för att af chefen samlas til undersökning öfver kamratens uppförande, har (äfven upphört; och då sammanträdet den 5 JaInuari icke var ett enskildt samqväm, utan al I Friherre v. Knorring tillställdt, och sammanträI det den 7 Januari icke var mindre olagligt derföre, att v. Schantz, som icke blifvit underrättad om ändamålet, sig frivilligt infunnit, samt I mötet den 29 Januari icke heller ursäktas derI med, att v. Schantz vid föregående mötet be gärt rådrum och tillfälle att förklara sina ord; och då vidare detta sista sammanträde den 29 Jan. icke kan ursäktas med det bref, Kontreamiralen, Gr Cronstedt till Premierlöjtn. Baron v. Knorring aflåtit, enär v. Schantz bestrider, att han någonsin äskat någon kamraternas opinionsyttring rörande Bergemannska skuldfordringsmålet, och detta hans besridande styrkes af hans yttrande d. 7 Jan. och af hans tvenne till Baron v. Knorring aflåtna skrifvelser, utan att vederläggas af de skrifter, v. Schantz och Liljehök d. 29 Jan. uppläst; samt då slutligen v. Schantzs låneförhandling med Bergemann alldeles icke angick premierlöjtnants-graden, emedan, om ock allmänt rykte kringlupit, att v. Echantz brustit i anständigt uppförande eller ådragit uniformen missaktning, sådant bordt för de åtgärder 2 kap. 184 Krigsart. hestämma, anmälas hos chefen, som enligt 1 delen, 3 kap. 51 , 2 och 4 mom. Tjenstgör reglementet, har att lifva och underhålla en sann hederskänsla; men alla de rörande nyssnämde låneförhandlingar hållne sammanträden, jemte voteringen den 29 Jan. ej äro mindre straffbara derföre, att mtet beslut på denna votering följt; så måste både Baron v. Knorring, som kallat, och de öfrige, som med honom i sammanträdena deltagit, stanna i ansvar ej mindre för de olaglige åtgärderne och voteringen, än ock för försöken att tillvälla sig en chefen tillkommande makt. Men hvad angår premierlöjtnanterne Coyets och Meisters, underrättelse till Amiral Klint, att v. Schantz den 7 Jan. skulle gifvit löfte om att lemna tjensten, så enär deras underrättelse, enligt Amiralens intyg, var en blott anmälan, af hvilken skada ej bevisligen följt, lemnade Hr Krigshofrättsrådet deras beställsamhet utan påföljd. 2) Huruvida de 11 Prem. Löjtn. .genom sine ytlranden att v. Schamtz uppförande varit för Uniformen Och korDpseh-aan.