fir kasta skugga på ett helt verk, utan på si h jd vågra syndebeckar då och då må föras u i okten att offras, är det eckså gifvet, att che fen icke kan vara bland dessa försoningsoffer emedan de vore så, som offrades hela verket och eit så stort försoniogsdrama är oföreulig m-d monarkiska principen, god ordning och sta tens såze:het. Skulle någon gång så illa vari tillsvälldt, att seken icke kan genom denna of feresremoui bjelpas, så må åtminstone ieckt packet bafva den glädjen ett se en afsättning gevom dom och renzakning; blott en disgrace är kompstibel smed värdigheten hos persone scm representera, Frågen blfver nu: huru utses ,desse höge represenisnier, desse oantasilige synlige ofverbufven tt Jag har redan evmärkt, att de icke böra uttagas ur den stora hop, som arbetat sig in i verkets mekanism och således kunna kontrollera. Ett par gånger om året må väl sådant ske, för syns skuli; men deå bör noga til!ses, att det ör män med extra meriter af mera öm och i ögeven fallznde natur, och pröfvade i audra mrektpåliggande värf t. ex. Krigskommissariat, Il qvidetionsoch andra kommissiorer, der man här tlifalle att nedligga stora förtjenster. Men dessa fall äro blott undantag; reglen bjuder st: ärftligbetsprincipsn är den enda, hvarigenom lugn ech sskerbei och välstånd kunna upprätv hållas i samhället. För att göra denna prioeiv i verkställigheten mindre stötande, har man väl icke utryckligen velat stadga, att t. ex. chsfsemberet i verket A. tillhör specielt familjen X., i B. specielt familjan Y. o. s. v.; man her blott avtagit, att familjerna X, Y, Z äro in geovere presumtiva erlvingar till chefsplatserve ÅA. B. C., om ock någon gång en oskyld skuile tilå:as innehafva dem per procuram. Proceduren är foljande: de unge mannen af desse familjer uppsukias nödtorfteligen, och insättas sedan antivgen vid ett garde eller vid ett civilt verk, för att sanda meriter ). Dervid väljes dock icke något silk för tråkigt verk, sårtom KammarKobe:ium, der ett Landshötdinge ämne möjligen ku: de inbemta ett och annat, som kan vara ijelgt i ett Landshöfdinge embete; utan vanligen en HofRätt, i förening med Justitiae-! Revisisnen. Den högbördige Vice Notarien eller Extrzsordinariekanslisten (ty att med en mängd trälarde kompeiiterer drsga sig fram till ordinarie vore en onödig möda och tidspillan) blifver snart Kamrmarherre och adjungerad ledamot, förordnsd att förestå ett Lagmansembete eller! ait förediaga i Högsta Domstolen. Nu är vä-! gen öppnad och de återstående stegen mycket lätta, i sycnerbet om den unge manvens anlag äro! goda, d. v. s. temligen jemmförliga med den stora! mångd:rs, som icke vägar lyf a sina ögon hög-! re, än al: efter: ett decennii träget arbete blifva No!arie och, efter ytterligare ett decennium, As: est Or. Den adjungerade (och mången gång, på ett par år, verklige) ledamoten ech Kammarherren är oförtöfvadt färdig att förordnas till: Lardshöfding, hvarefrer utnämningen icke be höfver dröja länge; och sedan finnes iegen ting, som hindrar, ati ban genast tages in i Statsrådet eiler blir Chef för ett af de förvaltande verken, då de, som för mnågra år sedan voro bans kamrater, se upp till honom, likasom man ; ser upp till fullzomlighstens idal, det de dödlige bora sträfva att nalkas, utan hopp att hinpa det. På denna väg finnas dock gradationer. å Erdast den högsta börden, förenad med rikelom, gör derna processus tiil summarissimus; : le, som siå någon grad efter i dessa egenska-, per, tå Be sig något mera tid, fungera i ett par år säsom verkiäga Lagmän, stå något län-j re såsom til!förordnade Landshöfdingar, kanske till och med spela en smula opposition vid ! ) Disgracen säger en modern Machiavelli är. den aristokrstiska monarkiens vebikel. Attider finns disgrace, bevisar att der finns grace; E de äro de håda ytterligheterne i hofvens ee 2 1 9 Pe i (