Aftonbladet – 17 juni 1837, sida 1

e sammans på den löjliga sidan. Det går sålun os)da redan omkring en hel mängd anekdoter o t-den pretiösa kansleren och hans nya ull emhbets !: I börande sammetsuniformsrockar eller såkallad simarrar,? den stora och den lilla; märk! de a stora simarren och den hlla! Ty emellan des 6 jsa båda plagg för elika högtidliga vlfallem ä h len åtskilnad af yttersta vigt, såsom ceremoninsti M Istarne nogsamt veta att bestämma! Hvad be träffar de goda bladens expektorationer i an ledning af de sista dagarvas högtidligheter, yttrar en af de förargliga tidningsrna, du nyssnämnda blad verkligen under denna tid va 3 Irit till den grad roliga, att det är skada, tl1cke någon prins gifter sig åtminstone hvar imånad. De ministeriella jurnalerna hafva alla I Foutainebleau haft sina korrespendenier, de Ider bjudit till att öfvergå hvaramdra i uttrysk -jafett det mest tjenstfårdiga smicker samt i med tldelande af observationer af.den kuriösaste art. Sålunda berättar en dylik korrespondent, hurwIsom under ett spektskel, der, i parenihes sagdt, kovungen sjelf täcktes gifva signalen till de :pplådissemanger, hvilka med glidje ofverhopade den lycklige artisten, sångaren Duprez, prinsessan Helena skrattade med sin man, samt Igång efier gång tog af honom hans lorgnett, ihvarmed han betraktade dsemerna2, och åierlemenade den, småförtretad att den icke passade för I hennes ögon; hurusem prinsarne tillställt charmeanta kavaikader, dervid fruntimmerna följt med i kalescher, samt hurusom prinsessan icke nog kunnat se sig mätt på skogen kring FonI tainebleau; lyckliga skog! Ja, en anman korrespondent förtäljer till och med att Ludvig Filip sjelf täckts blifva alldeles förtjust i samma Iskog under promenaderna, flera repriser låtit vagnen hålla, samt med högsteget finger påpekat för hertiginnan af Orleans tvenne store ekar, hvarvid ett blad anmärker, att det icke är ett särdeles lyekligt sätt att tala till folkets känsla och inbillning, att framställa Ludrig Filip sittande och förgapande sig på ett par stora lekar, Ssbahissant devant deux gros chenes!, Andra rapportörer hafva på det nogaste för hvar dag och timma antecknat, huru de kunghga personerna varit klädda, om prinsarne i frack eller rockar, om damsrna i sammet eller siden. Man har i Paris skrattat sig tårar i ögonen åt allt detta. Den eude, som nåjon gång hål lit tillbaka de sanslösa utbrott af optimism, som i så rikt mått låtit förnimma sig i Fontainebleau bland hofmännen och nyssnämrde underdåniga raj portörer, har varit den gamle Talleyrand. Hans fysionomi, bsrättas det i ett bref från sidstberörde ställe, ber under högtidheheterna varit oafbrutet ganska allvarsam. Han har gjort bittra reflexioner öfver de respektive makternas ovilja, den der synes honom tillfyllest ådagalagd genom de plötsliga snöfall af gikt, hvarmed deras ambassadörer blifvit besvärade. Det tyckes, som skulle vederbörande, med hvilka högmonarkiska förgyllningar och emblemer Ludvig Filips konungamantel än må öfversömmas, hkväl ännu alltid misstänksamt: tro sig upptäcka en, om än aldrig så liten, förarglig reminiscens af den ursprungliga bourgeoisre-färgen från Juli-dagarne. Å Såsom tillägg till ofvanstående torde : följande bref från Paris förtjena attläsas. Det är skrife vet under det väntan hos det goda Pariserfolket på all den herlighet, de skulle få skåds, var i sin zenith, och innehåller åtskilliga detaljer om de fåter och högtidhbgheter, som skuile gifvas till de nyförmäldes ära. : Under loppet af de tvenne sista århundralerne hafva trenne Tyska prinsessor suttit på Frankrikes thron, den fjerds väntas i dessa dasar, och under det tepetserare, förgyllare, fyrverkare hår, i Fontainebleau, i Versail!es, och öfverallt, hafva händerna folla af arbete; blid Ira de politiska väderprofeterne i historiens hundraåriga kalender, der så mången dag står ryckt i blodrödt, och ställa horoskopet för det nya brölloppet. Och högst betydelsefalla. månjen fästa sig vid dessa trenne fursiinnors netme, leras förmälning åtföljdes hvarje gång, efter kört ids förlopp, af de häftigaste oväder, just de stormar, som i synnerhet skepat den nyare tilens väderlek: Richelieu och Mazarin, de boren och befästandet af den omskränka konungamakten; Marat och revolutioren, Talleyrand och restaurationen — Annaaf Öster ike, Marie Antoinette afÖsterrike, Marie Louise sf Österrike. I fall anhängarne af Juli thionenm iro vidskeplige, må de vara glade; att den ifigt efterlangtade heter Helena af Mecklenburg, ne mångfaldiga festiviteter, som förberedass 1 AA 1 be serliga krig