Aftonbladet – 10 juni 1837, sida 2

i 2 VA OA PT PAA oo SRA IA VW ICM ft UV 33 har tillfälle att observera i mindie saxla ud j handeln med bränvin, spannmål och tolonialvaror, hafva på de sista tvenne åren ät rum i Amerika. Der var först en periad prijSer, som uppmunirade till korsumlion, mu ij till Gilförsel. Härpå följde n pervd af pri,sernas stigande och en allmän välmigs, som I varade så länge, att alla trodde stt det al rig ;kunde taga slut. Imedlertid inträffade deta, tillförseln befanns större ön landets behofver kuadz absorbera under det löpande äret. ImporItörerae kunde icke längre uppfylla sina ivgåvgna förbindelser och göra sina remisser. De I måste då äfven upphöra med sina ordres till de Engelska manufakturhusen, som å sia sida upphörde att köpa den råa bomullen, och på detta sätt gjorde penning-förlägenheten, som börjades i NewYork, snart sin! rund äfven till de södra staterna. I afseende på tillståndet i England äro tvenne omständigheter serskildt att märka Den ofantliga skeppningen till Amerika, som höjde maI nufakturvarorna i England, hade tillika med iden nyligen öppnsde starka afsättningen åt OstIndien efier upplösningen af Osilud kompanieis monopol, gilvit en fart åt manutsktur-rorelsen i England under sedoare halften at 1834 och hela äret 1835 som detta laud aldrig ullförene upplefvat. Härtill kom äfven at dessa båda års skördar i he!a StorBritanniea voto ovanligt goda, så att joribrukaren bl fi tilälle alt för sin afkastning kopa sig vida mer koloniel. och manufak:u--alster än förut. Alit detIta på en gång gjorde, att ofsnitliga kspisler inlades i utvidgning af redsn existerande, eler anläggning af nya verkstäder och mac! iasrier, joch hkaså stört-de sig en mängd in i spekulationer på kolonialbandeln. Alla de förråder, som bhärgrvom uppstodo, trycka nu gterligare på marknsden, I Dessa förenade avledniogar skulle likvä! ännu icke ensamma förmått att uppdrifva spekulstionsIraseriet till eo så svindlande höjd som den, I hvarisrån det nu fallit, om icke några serskilda omständigheter underlättat de pennicge trausaktioner, hvarmed affsrervoa bediefvos Den ena af dessa on ständigheter har utan tv fvel Jegset i den alliför stora täxtbe, hvarmed b oke na diskonterat äganderätispapper på jord, sktur uti jernvägar m. m., hvilset sluhgen drog ev mängd penniogar ur den daghga rörelsen till uppköp af statsjord, som annu på fl:ra å icke ken 6 bos och gifva ränta, emedan den köptes i spetulation att återsälja åt emigrante. Mu den vigi1gaste omstardigheten, och som lim ar den egenliga nyckeln tid en tillstånd, hvilket anusrs stulie likna en oörklarlig gåta, ligger i förbåll:ndet mellan de Esgelska bankhusen och de Ameikansie köpmännen, och detta wgör i och for siz sjelf ett så eget fenomen, att dt säkerliggen icke har hbafi sin like i hendelos hisi0:ia. Se här huru machiveriet af denna snstezlt varit inrätvadt. I London äro sex eller sju bankierhus, som ien mängd år hafva haft förnåmi:ta befattvingen msd de Amerikanska affärerna. Då ett Amerikenskt hus velat importera Europeiska varor, har det begynt med, att remittera sina fonder till en af dessa Londonska bankierer, hvarefter huset eller dess agent i Londos i samma mån som han gör uppköp af varor, drager på dessa fonder för att betala sina räkningar. Dessa Londonska backieier samlade snart en stor rikedom, så att de blefvo i stånd att gifea förskotier åt sina kurder, helst som derjsmte en sådan mängd personer satt in sina ven gar bos dem, at: de under de sista två åren haft no verklig uppsjö på kontanter. Detia gick så ingt, ait de funno en fördel i, att gilva förkotter mot 5 proceuts ränta, med en oetydlig ommissionsproccent. De merkeantila effarerna 1.go så väl i Amerika, och förtreendet blef så arkt, att ordentliga, Agenter utskieksdes från ngland till Amsrika, för att der skaffa öppna örbindelser med de Zogelska husen, gruadeade på a plan af öfverassignering. De eatreprenanta .merikanaree voro också icke sena ati b-gagna g af en sådan fördel. Hvartenda hus med nåot goda uisigter, något kapital och god kredit, ehöfde endast låta introducera sig kos vågon de nyssnämnda Agenterne, för att genast hos igon af bavkiererva i London få en kredit öppid på 10, 15 ull 20,000 Pund. En sådan kredit kunde nu ett och samma Åerikanska hus hafva förskaff.t sig hos så min afde Londonskxa bankierbusen, som det sjelf anZz tjenligt, och många hade en dylik äfven hos