Aftonbladet – 10 juni 1837, sida 2

0 TV REAR gg AA JE VE IIS VRLALUUK i sparare al fn tillaga. NÅjon anledning till oroande föresviusngar ur väl således icke förhanden. Om orsaken till den närvarande handelsI j l krisen i Amerika och England. l Ailtsedan Juli-revo!utiouen har utan tvifvel iogen så vigtig och allmäm ivgripande verlds båndelse inväffat, som den haudeiskrs hvilker jpyligen, likt koleran, börjat sivu epidemiska vanid:iog, fastän i mo:set: riktning mot deona, och från azdra sidao hafvet hotar hela Europas industriella if med en lingvarig hektisk aftysivg och svaghet. Koleran ocsakade väl ömare förluste inom familjerna, men tiden låker siundom Jät jtare sorger dem döden vållar, än den fyl der de utorkade och försinade källvmna tl bergning och utkomt —— Det mkvärdigs :i detta näringarnes sjukdomsul!ssånd öka: ännt mer derignom, att de: var så litet förutsedt alt nästan ingen anade det några månader ipnar I krissn allmänt utbröt. Att göra sig fullkomlig Ireda för de florfaldiga orsaker, som sammanverkat till en så hastig och nästan volkanisk iskakving. hvars vaksiogar sannolikt på flere r icke alldeles upphöra, blir ett af de inieresIsaniasle a beten for vår tids häfdateckoare. Såsom bidrag till materialierna för en så!tan un: i dersökning, vilje vi, med ledning af det tillförlitligaste som derom blit-i:uppgifret 1 godkänds Engelska och A verikanska tidaingar, och efter jemförelse melaa de olika omdömena, försöka en framsiälloiog om de orsaker, som bufvudsakligen vållat den vediryckta sällningen, och en sådaa framstillaing to.de i detta ögonblick vara så mycket mer på sin plats, som deuvoa fråga för närvarande utgör det ö nämsta samtslsämnst blaod alla afförsmån, af hvilka icke alla torde baft tlifelle att låsa, hvad i de nysspämnde lisdernas tidningar blifvit utiörligare skrifivexhatt för och mot 1 ämnet Vi vilje härvid först ett ögonblick fästa oss vid de förehråelser. som våga af det s.k. anti-Jacksonska parti t velat gifva presidenten Jacksons rezerimg, såsom vållande till olycksn. Detta vållande skulle nemhgea bestå deri att Jackson det, för 4 år sedan fråntog den s. k. Förenta Suvterva; bank de betydliga penningesummor, som siaten i denna bank hade depone:st, uppgåsnde till mellan 40 och 50 millioner, och fördelade dem på åtskilliga af de öfriga taternss banker, för att i sammanhang dermd kuona sätta kliogande mynt i rörelsen i: stället för den mängd pepper, som på alla håll; öfversväsomade landet, dels att Reg påbjöd, att all den jord. som förså!des af staien till enstkilda, och avilk t ugjort en af de förnämsta inkomstkällo-ns, skule be:alas med klingande mynt, Genom dessa åtgärdsr, som gjorde guldet dyrare, säger det anti J.cksonska peritiet, strömmade väl en oerhörd mängd guld till Amerika, emedan iuförsela deaf gaf vinst, då det steg i: priset, så att beloppet af det i cirkulation varande mys tet innan ko t steg till mer än dubbelt. ech nu ugör våra 80 millioner i stället for 30; men det:a guld, vliäcga de, drogs ifrån handelsstäderna vid hafskuten upp åt landet hvarlörutan remisserne af penriagar ifrån de vatra staterna, der kommuusikationsmedlen äro aappare och afståndan längre, betydligt förvårsdes,. Tillika påstå de, att dessa åtgärdec rån Regeriogens sid: okade spekulstionsraseriet I å jordköp, och av detia uppsukat oerhörda sptsler i fast mynt, hvilka sålunda blifvit undna i statsvassorna i stället att vara tillä gl va fö den egeniliga handilsrörelsen. Om msn bet närmare gra skar dessa påståenden, kall msn fican, att slut stserna äo dels öfverrfna, sets fölska, och att Presidenten Jacksons gå d art taga statens mynt ifrån Förenta Staernas ha k, som förut ensam hade det i sin ård, ersakades förnärsligast af det missb:uk, om derna banks direktion gjorde af den öfverI i I i I