Aftonbladet – 7 juni 1837, sida 2

del är uti grossoch minut. Huru förvånande är det ej då att fipna ett serskildt kapitel om ett tredje slags handel under namn af kommissionshandel. Deficitionen derpå är kort och enkel: att dermed förstås då någon för andras rakning i stad försäljer varor. I sanning vore det int:essant att känna, hvilken utväg kommersekollegium anser vara ullgäoglig för att kontrollera om handel som utöfvas, idkas för egen eller andras räkning. För alt göra saken komplett, innehåller 2 mom. af samma f att om försäljning för andras räkning sker endast i följd af tillfälligt uppdrag, må det ej för kommissionshandel betraktas. Till uti handel och vandel verkeligen erfarna tillåta vi oss framställa den fråga, om någonsin i allmänhet äfven egenilig kommissionshendel är annat än ett tillfälligt uppdrag, och ull hvarje tänkande, om hela lagstiftningen uti 28 4 är af ringaste värde. 30 f innehåller stadgande att den, som idkar kommissienshandel är pligtig att uti sin taxeribgsuppgift upptaga den inkomst han deraf njutit, vid påföljd att erlägga de böter, som bevillningsförordningen för oriktig taxeringsuppgift bestämmer. Så länge Rikets Ständers grundlagsenhga rätt att sig sjelfva beskatta, och följaktligen att bestämma sättet och grunderna derför , icke anses för lika lätt rof åt godtycket, som den ena fjerdedelens eller Borgareståndets lika offentligt försäkrade rättigheter, och då dertill kommer att Sänderne sin rätt likmätigt särskildt om kommisionshandels beskattning meddelat föreskriften pag. 14 och 19 i nu gällande bevillnings förordning, synes det som kommersekollegium bordt bespara sig mödan att härom föreslå förerdaanden, såsom både öfverflödigt och obehörigt. Uti 34 och 35 fS har kommersekollegium ganska liberalt föreslagit att kännedom af de för grossoch minuthandels utöfning erforderliga läroämnen bör anses vara styrkt genom betyg af någon som sjelf idkat eller idkar dylik handel, och varit i tillfälle att med säkerhet lära känna den sökandes skicklighet i berörde afseende. Häru det i många fall vill blifva en möjlighet för den embetsmyndighet, inför hvilka berörde betyg böra produceras att bedöma 1 hvad mån attestator verkligen varit i tillfälle att lära känna den södandes skicklighet, torde förefalla mången problematiskt, ech så hberala orden uti denna kunna betraktas, finnes deremot genom stadgandet uti 36 f att godkännandet af det fordrade betyget skall ankomma på det förtroende vederbörande embetsmyndighet hyser för den, som utfärdat betyget ett fält lemnat för godtycket, vådligare än alla andra pröfoingssätt, som varit eller kunna blifva föreskrifoa. Då KommerseKollegium icke uti 38 , på sätt alla andra förslag i detta ämne innehålla, föreskrifvit, att kontrakt, som upprättas emellan handlande och lärlingar eller betjente, bör inom viss tid hos någon autoritet uppvisas och påföljd om det underlåtes, är det skäligen att förmoda, att hela stadgandet, der slike kontrakter skola upprättas, blir utan verkställighet, och följaktligen utan värde. Ingenstädes förekommer i förslaget om någon ller hvilka, som öfver ansökningar att utöfva handelsrätt, skola höras; i 45 S talas väl om att beslut i dessa mål böra för vederbörsnde eler deras ombud afkunnas, Häraf torde kunna lragas den slutsats, att någons hörande erforras; och om så är, torde det böra utsättas. Föreskriften uti 46 f, att besvär öfver Kowungens Befallningshafvandes beslut, angående ökt handelsrättighet på landat, skola anföras i CommerseKollegium, synes vara olämplig, då let genom 24 är stadgadt, att en vidsträckare handelsrätt får sökas direkte hos Konungen, varest således underdåniga besvär i förstvämnla mål äfven borde få fullföljas, utan att derned först besöka KommerseKellegium, hvarunler Konungens Befallningshafvande i intet annat ll sorterar. I allt fall låter det ej gerna sig öra, att beräkna fatalietiden för öfverklagandet f Konungens Befallningshafvandes Utslag från en dag det afkunnas, då dylika Utslag icke ut ifvas efter anslag eller parterne inkallas till deas afhörande. Det synes verkligen, såsom vore Kommerseellegium i en viss fruktan för alla Handelsocieteter i städer; ty, då alla förut uppgifna örslag till nytt HandelsReglemente stadgat om am dal nast aftanme matar JA LE 7 — KK 1 — iran