Aftonbladet – 22 maj 1837, sida 1

af de derstädes befintlige fångar. — Om anle ningarna till amnestien uppgifvesämycket olik t. ex. den köld, hvarmed Konungen motto vid revuen, och hvaraf H. M. skall hafva i sett allmänna tänkesättets beskaffenhet. De do trinära bladen klendra hela åtgärder bittert, medan den skall inge regeringens fiender fö hoppningar om Septemberlagarnas afskaffanc och aadra olycksaliga komeessioner. Förmodl gen har detta klarder till stor del sin grund förargelsen öfver, att amnestien blifvit utfärd: af Moleska ministeren, d. v. s. att den Gu rotska ej fått njuta äran deraf. Sednare tidningar; bekräfta de genast fram ställda farhågornafför krångel och förlägenhel som skulle uppstå genom dekretets beställvir och inskränkningarma deruti. Förhållandet me de in contumaciam dömde har föranledt ett ks binetts-sammanträde den 11 Maj, hvarvid äfve båda kamrarnes presidenter voro tillkallade Dupin skall hafva föreslagit; att reg. skulle a! gifva en proposition till kamrarnz. Andra sko la hafva velat ett supplement till amnestidekre tet. Beslutet säges hafva blifvit att icke vid taga någon allmän åtgärd i afseende på d förrymde eiler de in contumaciam dömde, uta låta dem hvar och en i sönder nåd vederfaras allt som de dertill anmäla sig. Man tros vilj göra de afvikna particheferna något mjuka; oc agenter skels vara afskickade till Engländ, fö att bearbeta dem. Man får nu se, om dera hårda sinnen kunna böjas. Man lärer äfver ämna efterskänka polisuppsigten, då rapporter ne om de dermed behaftade låta väl. Det definitiva afdömandet af Strasburgermålet (neroligen med de contumaciter dömde, som inställ sig, för att purgeras) vill man uppskjuta och tros så ämna ge en supplementar-amnesti för de anklagade, för att undvika den möjliga frikännelseskandalen. Imedlertid synes man icke vara hågad att ställa sig utan pohtiska rättegångar. Den 11 Maj blef en viss Merlin häktad för lasteligt tal å konungen. — Meunier lärer få understöd, om bam är så beskedhg och icke under sin landsflykt vistas i Europa. Han skall hafva förklarat sig färdig att fara till Norra Amerika. Revuen d. 7 Maj, (så berättar Gazette) bar en egen stämpel af försigtighet och stelhet. Folket hölls på lingt afstånd ; natiomalgardister utan uniform fingo ej vara med; på samlingsplatserna undersöktes noga gevären, på det de ej skulle vara laddade och en kungamördare finnas i lederna. Denna försigtighet förtröt många gardister till den grad, att de gingo hem. Bittida på morgonen begynte polisagenter att noga undersöka alla husen vid karusellplatsen. Alla der boende blefvo strängt examinerade, och deras vänner, som kommo för att se revuen, blefvo afvisade. Alla tillgångar till torget, till Rivoligatan, till alla quaier, som gränsa intill! Tuileries, spärrades af municipalgardister och polisbetjening; hvarken vagnar eller fotgångare icke ens de, som bodde i qvarteren och ville hem, blefvo framsläppte. — Hela trakten kring palatset såg ut att vara 1 belägringstillstånd. De: sålunda inspärrade invånarnes högt yttrade harm stod i en egen kontrast med den min af gladj högtidlighet, som man ville ge paraden. — Ifrån Jenabryggan till Pontneuf, det vill säga en sträcka af en hel lieue, höllos båda Seine-stränderna fullkomligt från all kommunikation; alla bryggor höllos besatta af militär. Då eevyen rackte från klockan 10 till kl. 3, kan men lätt begripa, huru genant detta tillstånd! skulle vara för traktens innevånare. Legionerne omMeje p voro föga talrika. Konungen red en mycket iten häst och hade alldeles insvept sig i en! alrik generalstab. — Messager beraknar an-: alet af de nationalgardister, som infunnit sig,! ill 16,000. Besynnerligast var, säger samma lad, att nationalgardisterne från grannskapet joce tunnsåddast. — Dessa tecken tilt aftagande! värma komma troligen från de sednaste familjei imans-lagarna. Det beskedliga folket förstår ic—-1 ce de politiska lagarna; men den kungliga fa-!!l mljens oupphörliga penningekraf, bredvid den1 commerciella och industriella nöden, hafva öp-ll at ögenen äfven på de minst skarpsynte och l närkligen afsvalat de förra årens dynastiska if: jer. Franske Ministern i Berlin, Bresson, som un-(1 lerhandlat om Hert. af Orleans förmälning, har olifvit Pair. — Man har åter begynt omtala, att1 Thiers skulle ingå i kabinettet, såsom utrikes!l ninister. England. Valstriden i Westminster emellan Sir Franeis! Ju Ias AÄAL MU. Tusdanr har olatate med tavoer!: