PI afseende på Högsta Domstolens dröjsmål med kallelse å Förvaltningen sf sjöärendernay har Dagl. Alleh. för i dag anmärkt att referenten i detta blad ?fått frågan om bakfoten. Denna höfliga anmärkning beledsagas och styrkes med den uppylysning, at en till Högsta Domstolen på Lördag ingifven handling, först följande Thorsdag öfverlemnats till. den Revisionssekreterare, som veckan derefter har föredragningen, och att för stämnivgsmemorialet äfvensom för alla andra s. k. veckomil, minst 14 dagar å 3 veckor erfordras. Härtill fogar D. A. vidare den uppgif:, att betäakligheten i H. Domstoleu endast rörde rättegångssättet. Vi ämne ej i dag och innan protokoilerne blifvit tillgänglige lemna annat svar, än att först attestera den uppgifoa ordningen med veckomålen, såsom temligen riktig och temligen allmänt känd, och för det andra erinra: att det i alla händelser är ett faktum att stämningen blifvit fördröjd i 16 dagar; att det ingalunda är föreskrifvet att ett stämningsmemorial skall från Lördeg hvila till Thorsdag, ianen det tillställes föredraganden, och deritrån till påfölj;nde onsdag innan det föredrages, samt att om D. A. frågar samma ledamot (2), som underrättat om beslutet, ham torde kunna upplysa, så val att många föredragningar i H. D. icke varit underkastade samma väntningstid sem alla andra s. k. veckemål, som ock att ifrigavarande memorial i god tid annammades at vida högre person än Revisions-sekreteraren; slotligen att utan betänkligheten rörande rättiegångssättet, äfven vida betänkligare betönkhgheter förekommit, kanske utöfver hvad protokollerne innehålla, och det just hos de män inom H. D., som äro mest ansedde för skarpsinzighet och juridisk tekt — vi nästan befara nt D. Allehandas referent från nyssnämnde ort ej tillhört dessas antal.