Aftonbladet – 1 maj 1837, sida 5

Uti staden Skenninge har lugnet på ett betånkligt sätt varit hotadt på sjelfva Rådhuset, och hvad värre är, ordningsmakten på stället föreställd i Stadsfiskalens person är der som synes värst komprometterad. En Notarie vid namn Kurman har angifvit saken hos Konungens Befallningshafvande i Östergöthland, och då denne autoritet icke genast förordnada aktor att beifra saken, utan, efter regeln andiatur et altera pars, utställt skriften till Stadsfiskalens förklarieg, har Hr Kurman häröfver klagat hos Justitiekanslers-embetet uti en skrift, hvars innehåll är i korthet följande: Den 28 Mars tilldrog sig å rådhuset kl. omkring 8 på aftenem, att, då Fabrikörerne Lomell och Zollin samt Kopparslagaren Såndström och Notarien Kurman derstädes voro tillsammans; men Sandström, em persom, hvilken, som det upgifves, är af högst eroligt lynne, och böjd ait vara öfversittare, i anseende till obehörigt upförande, blifvit från sällskapet aflägsmad, samt dörren igenläst tilld. s. k. sjumanskammarens rum, som i anseende till en dagen förut å rådhuset anställd danssoirce, för tillfället varit till nämnde personers begagnande uplåten, återkom bemälte Sandström och yrkade, under bultning på dörren, att blifva insläpt, med hotelse, att annars upsparka dörren. Detta skedde likväl icke då, ehuru de som voro innanföre nekade öppna, emedam, som de trodde, och äfven svarade Sandström, att han i det vreda och upretade sinnelag hans utlåtelser nu tillkännagåfvo endast skulle föra gräl och oväsende. Efter en kort stumd, som Sandström varit tyst, förmärktes han åter utanföre, samtalande med flera och bultade åter häftigt på dörren, som ännu var läst, med ytterligare hotelser att spränga den. Sedan de, som voro innanföre, ånyo vägrat öppma, hördes en röst säga: sparka upp dörren — och genast derefter upsprangdes den så, att krampan, som fasthöll lås och regel sprang ur. I samma ögonblick inrusade Kopparslagaren Sandström åtföljd af Stadsfiskalen Ullman, och en Hattmakare vid namn Lundgren, —då Stadsfiskalen genast yttrade, är här smörj eller stryk å färde? och utan att något svar följde, afkastade sin råck samt yttrade här skall blifva annat af, samt angrep Notarien Kurman med hugg och slag, under skällsord — Kurman lyckades väl temligen, säger ban, att försvara sig mot Stadsfiskalen så länge Sandström hindrades af Lomell och Lundgren att biträda ho-! nom, men sedan Sandström gjort sig lös från i dem, angreps Kurman af både Ullman och Sandström, fattades af båda i håret, släpades på sådant sätt omkring rummet, och behandlades på det mäst barbariska sätt, och sådant i flera repriser, utan att deras raseri på länge kunde mättas. Omsider blifven lös, dels genom j egen ansträngving, dels genom öfrige va randes biträde, och då Kurman, i tanka att förfega sig hem, för att aftvätta sig blo-i cet, skulle utgå genom dörren bredvid hvilken Ullman, Lundgren och Sandström stodo,l passade Sandström tillfället och gaf Kurman med knuten näfve, och förmodligen någut hårdt deruti inneslutet tillhugge, ett så svårt slag för ven-! Oo