Aftonbladet – 26 april 1837, sida 2

sändaren kan ej fiaona annat, än att det fullt u kan. ställas 2 bredd med de Cronstedt-Widinsks ändi:ingarna i reglementet för Floitan, att ickt säga med det omtåla tillägget 1 Förvakniogen protokoll. Båda dessa åtgärder äåro hvar iö sig af den betänkligaste art, och måste ho. hvarje samhällsordningens vän, föranleda ull de alvarsaimmaste betraktelser. Men det torde utar svårighet inses, att missbruk sådana son det Cronsiediska, äro för allmämna säkerheten vida mindre vådliga, än missbruk lik. artade med det Hartmansdorffska, på sätt det ta genom trycket blifvit offentligen meddeladt En ifrån Konuogen utfärdad expediuoa ar fö alla tillgänghg; och om vid afskrifaing elle; tryckning af en sådan, någon understår sig, at siter egna åsigter förtydliga, förändra eller förbättra upplagan, så har man alltid det höga originalet att villgå, såsom nu var händelsen mec det Kongl. Reglementet, och hvarigenom fele utan svårighet upptäcktes och rättades. Deremot föresialle man sig, att bvad som nu skedde vid tryckningen, hade skett vid expedierandet, eller ock att Statssekreteraren efter ege behag hade vågat utfärda det höga originalet, förIsedt imed dessa tillägg af hvad protokollet icke innefattade, vch Konuvgen således icke helle; beslitat. Man hade då, liksom nu, rådfråga sig med originalet, fummit i allt den nogastie öfverensstämmelse och kanske, på sin hojd, mec en underdånvig ryekning på axlarne beledsaga sin undersåtdliga vördnad för den — allenc styrande Konungens beslut; ty hvilken hade väl anat att em grof förseelse dervid ägt rum eller att Föredraganden utan någon anmälan ha. de ullockat sig Kenungens underskrift på ett : Statsrådet fastadt beslut, sgäckadt med tillägg, dem Kenunger ieke beslutat? Det ar lätt at finna, att icke en gång rättelse der kan vinna: af den lidande, om Statssekreteraren blott påstår, att Konungen så beslutat, som expediuonen imnehåller; ty sjelfva protokollet, som ut: gör kontrollen på honom, är ju en förseglac bok, otillgämglig för audra äm Komstitutions-utlskottets ledamöter, som åter kunna vara 1 full komlig okunnighet em expeditiomens lyten, sam sålunda, om ej deras uppmärksamhet serskild blir fåstad derpå, skela öfrerhalka en sak, hvil: ken möjligen kan på det allrahögsta skada KoInungens amseende, i fall beslutet geoom det egenmägliga tillägget blir olagligt, vrångvist elle skadligt för det allmänna. Ew slikt förfarande innebär således ingenting mimdre än möjligheten för er embetsman i Statsrådet ast bedrags Konungen och de öfrige ledamöterne, om de jän icke kan påstås att detsa uti nu förevarende I fall varit afsigten i Ansvärnighetslagen för StatsSekreierare och Stats-Rådets ledamöter tyekes också hafva för I utsett hela vigten af ett sådant förhållande, nä j man tager i betraktande det ansvar, sem ealig! i dess föreskrift derå följer. Den säger nemliger uttryckligt: från Keaungen utgående expeditioner och befallningar skola vara försedde med 7den föredragandes kontrasigsretion, och instämma med deröfver förda protokoll; sker annorlIunda genom någon föredragandens åtgärd, miste han embstet, utan att någon tid kunna deruti åter insättas, eller vill annat embete inom StatsRådet förordnas. Nu har StateSokreteraren medgifvit, at han i expeditionen infört ea föreskrift, som icke finnes i protokollet, för att dymedelst åstadkomma ca vcrkan, hvilken annars skolat förfelas. Hur står sådast att förena med besagde lagbud? Det är möjligt art de vederbörande, hvilka det åligger ett veka öfser lagarnas efterlefnad, älrensem de vederbörande, hvilka i profaut folks ogon tyekas hafva något intresse deraf, att icke Konuogens bud egenmäktigt ändras eller godtyckligt förryckas, ieks hafva tagit känvmedom af den ifrågavarande skriftems innehåll, men det är ieke troligt, att det längre kan gå förbi dem, då uppmärksamheten biir fästså derpå gerem en. allmänt läst tidning, utsa alt srken skall erhålla något slags påföljd, så framt den ofvannämnda paragrafea i ansvarighetslagen har den ringaste betydelse. För sådant ändamål behöfves visserligen icke afvakta riksdag, och det är derföre, Sem man tager sig friheten stt anhålla om Bit rum för denna uppsats i tidningen Aftonbladet, samt att utbedja sig framdelas få lemna några flera tillägg angående deita aller andra nål, som tillhöra föredragningen af Eklesiastikirenderna. I För vattenkommunikationernas befrämjen