Aftonbladet – 24 april 1837, sida 2

Vi införa här nedanföre Advokatfiskalsembetets i Kammarrätten, till samma rätt ingifne Memorial augående tullbalansen. Detta memorial, som inkom den 7, föredrogs den 10 i Kammarrätten, . och resolutionen blef att skrifvelse skulle afgå till ÖfverStåthållareEmbetet så vä som till. Genersltullstyrelsem. Ehuru. blott er flik af den slöja, som allt hittils döljer den ryktbara balansen, genom detta memorial kan anses lyftad, ser man dock derunder så många ämner till betraktelser att de icke gerna kunna innmefattas under denna ingress. Ödmjukt memorial! Att Tullförvaltaren Finer icke, utan en lika grof, som långvarig försummelse af alla de vederbörande, hvilkas pligt det varit att, hvar i sin ordning, honom i upbörden kontrollera, möjligen xommit i tillfälle att åsamka sig en balans sådan som den ifrågavarade, hvilken tvifvelsutan är den största, som sedan långliga tider tillbaka hos någon uppbördsman i vårt land existerat, det lärer få cantagas, såsom ett faktum, hvilket under ingen synpunkt låter med hopp om framgång sig bestrida. Försummelserna äro också redan i så måtto bragta i dagsljuset, att, enligt Kongl. General Tullstyrelsens till Kongl. Kammarrätten inkomne protokoll för den 21 sistledne Mars, hela nio månader fått förflyta, utan anmälan om Finers alltjemnt fortsatta uraktlåtenhet att sine månadsförslager afgifva; att ingen åtgärd, ännu vid Finers den 20 sistl. Mars timade död, varit vidtagen för inbekommande af hans årsräkning för år 1836, ehuru den, enligt gällande reglemente, bordt den 1 i samma månad vara aflemnad, äfvensom att inkommande sjötullskammaren för de fyra sista månaderne af nästförflutne år åsidosatte sin pligt med förslagers ingifvande och sålunda undanhållit just de handlingar, genom hvilka tillfälle till upptäckande af Iiners brottsliga tilltag skolat beredas; och des2 tjenstefel äre ensamt tillräcklige att, jemte annat ansvar, äfven medföra det af ersättningsskyldighet för hvad som i Finers tillgångar för balansens gäldande brister. Således och fastän saken ännu ej kommit i det skick, att någon amsvarstalan emot vederbörande Embets och Tjenstemän, i och för hvad dem till !ast ligger, af AdvokatFiskals embetet kan anställas, bjuder mig likväl embetspligten att icke uppskjuta med de åtgärder, som af mig äro beroende, för att i möjligaste måtto betryg-) ga Kongl. Maj:ts och Kronans rätt till skade-: stånd för den lidna förlusten; och jag yrkar derföre, å embetets vägnar, ödmjukeligen, att den qvarstad, som Kongl. General Tullstyrelsen redan låtit ombesörja å Kontrollören Middendorfs egendom, måtte till en början utsträckas jemväl till de tillgångar, somi hos Kamereraren Herr Kammarrättsrådet J. Winroth, Tullförval