Aftonbladet – 20 april 1837, sida 2

att roa dessas läsare. Vi äro händelsevis nog lyckliga att kunna bjuda på några helt färska prolfstycken i i samma genre, utgångna från en i samhället vi-å da märkbarare och mär kvärdigare man, känd såsom stor talare och författare, och dessutom en erkänd större vän af publiciteten, än någon annan här ilandet, så att det verkligen förundrar oss att dessa vitterhets-stycken hittills icke varit synliga, hvarken i oppositionsbladen, med hvilka förfatlarens antecedentia stå i ett kändt sammanhang, eller i Statstidningen, hvarest den alltigenom sig uttalande loyala sinhesstämningen bort skalla dem ett emottagande med öppna armar. Priherre C. H. Anckarsvärd gaf, den 28 nästlidne Jan. på sitt slott Carlslund, nära Örebro, en festlig måltid, till firande al H. M. Konungens namnsdag, och hade dertill inbjudit. elt större antal af ortens herrskaper, älvensom ilrån Örebro fleva utmärkte personer af dervarande bildade medelklass, hvaribland förtjena att nämnas Brukspatronen ! och Boktryckaren Herr Pehr Lindh, Redaktören af Orebrobladet Hr Holmgren, Rådmannen Lundmark, namnkunnig såsom. anförare för den anti-deputation, hvilken för några år sedan surprenerade dåvarande tillförordnade Landshöfdingen Gretve Snoilsky,; flera andra allt förtiga. Ledamöterne al de olika s samlundsklasserne trifdes tillsammans på det bästa sätt uti slädtighet och förtrolighet. Friherre Anckarsvärd proponerade en skål med åtföljande tal för H. M. Konunge n: och, ehuruväl det eljest icke är brukligt Palt på denna dag proponera andra skålar, än dens, hvars höga namn dagen bär, så gjordes likväl här många undantag, icke blott för ledamöterne af det Konyl. Huset, ntan slutligen jemväl tll förmån för Magistraten och folket i Örebro, hvilka genom Rådman Lundmare k tac kade Derefter le mnade Frih:n sjelf, till några af gästerna afskritter af de hållna talen; och det är efter en af dessa, som besagde tal här nedanföre finnas, med diplomatisk noggrannhet, till och med i stafningssältet aftryckta. De ifrågavarande af Hr Askelör så förlöjligade skålarne anlöras, sådane de vid tillfället uttalades, sed en diplomatisk noggrannhet i anvisning å de förbytta eller uteslutna ord och stafningsfel, hvilka genom Hr Askelöf blifvit allmänheten förelagde. 1:o Med anledning af dagens utmärkelse, tager jag mig friheten föreslå en skål för H. M. Konungen ; och för min enskildta 1) del fogar jag dervid en önskan, att de begrepp som af lagligen konstituerade 2) eller af andra rädgitvare bibringals 3) Hans Majt, rörande den långsamma mognaden af Svenska folkets öfve ertygels e om bristerne i vårt statsmachineri, måtte vara så grundade på sanna och verkliga forhållanden, att dessa, emot min ech fleras meningar, inlör en efterverld kunna göra sig gällande, såsom giltige 4) orsake r till det stillastående d), som, i afseende på några vigtiga fall, otvitvelaktigt kommer att uti Historien utgora 6) ett 7) ibland grunddragen af H. Mits regering. Målte den lycka, som synts så troget halva följt H. Majt under dess hela 8) lefnadslopp, alven hädanefter och allt framgent, oskiljaktigt få vara förenad med H. Majts höga person, och med vårt älskade fädernesland Hans Majestät Konungens skål! 2:o H. M. Konungens dag, lemnar oss en kärkommen anledning, att uti en skål för H. M. Drottningen, uttrycka vår underdåniga vördnad, oeh lemna en skyldig hyllning åt de älskvärda egenskaper, som, aldeles främmande för begäret efter makt och politisk inflytelse, ute sslutande egna sig åt det godas, och at 9) de enskildta dygdernas utölning. H. M. Drottningens skål! 3:0o Då jag tager mig friheten föreslå en skål för Deras Kongl. Högheter Kronprinsen och Kronprinsessan, samt för deras älskvärda familj, är jag öfvertygad att allas våra känslor mötas uti förhoppningarnes samlingspunkt. Måtte DD. HH. länge lefva ! till fröjd och tilltredsställelse för Svenska folket, som med hvarje dag samlar ökade förbindelser till tacksamhet, för den exemplariskt vackra uppfostran genom hvilken de Kongl. Barnen, uti verkligt menniskovärde intaga ett, för deras ålder, så utmärkt, ett jag vågar säga äfven inom alla de borgerliga 10) kretsarne , Povanligt eller sällsport 11) rum. i Samtlige DD. KK. HH. skål! Den lilla Prinsessan ingalunda att förglömma. Herr Askelöfs slutmening efter kungörandet af ofvamskrilne anspråkslösa skålar lyder: PPMan ser att. Friherre Anckumsvärd i detta författare-maner icke står långt efter den omtalte Länsmannen. Herr Aske löf förklarar sig nog lycklig att kunna bjuda på dessa färska prolstycken al en genre jemförlig med en Länsmans-kungörelse om väglagning och andra politie-ärenden. Om förhållandet verkligen är, som en stor författare yttrat, neml.: att hälften at läsare inbilla sig, att granskningen, kritiken vanligare ej är annat än d konsten att tadla med bitterhet och qvickhet : så är säkerligen Sv. Minerva en af dessa små, hvilka utan snillets upplyftning, utan hjertats och karaktärens värde, hafva med sina gäckande och låga exempel kommit dem att tro det. För sin egen tillfredsställelse vågar Friherre Anckarsvärd hoppas, att ej alltför många delat den af Ir Askelöf så superlatilt uttalade lycka, att hafva gjort fyndet al några, utaf Friherre Anckarsvärd inom det enskilda sällskapslifvet uttalade ord, för att devrifrån söka anledning alt förolämpa och alt såra honom, uan att Frih. Anckarsvärd vet sig i minsta mån halra förfördelat Herr Askelöf, mot hvilken han lik mu nödgas uttala det hårda och så djupt förnedranle ordet, att Herr Expe ditionsSekreteraren Askelöf ljugit, då han uti sin skrift säger: att Il ere Anckarsvärd sjelf lemnade till ? några al gästerne! fskrifter af de hållne talen. Friherre A:d har under loppet af sin lefnad icke aknat anledningar att befara misstydningar och falsk-1: et, hvarföre han ansåg såsom ett nödigt försigtig. ietsmått, att vid det ifrågavarande ullfälle, at sim ordgranne, en gammal aktad militärperson, begära, ! let han, uti det skrilna papperet ville följa de utom ; apperet uttalade skålarna, för att derefter såsom il: ontroll emot illviljan och lågheten förvara dem, In-l1 en afskrift lämnades till någon annan ibland gäster-)