Aftonbladet – 20 april 1837, sida 2

fr EN FÖRKLARING AF FRIHERRE ANCKARSVARD. Vi meddela nu, in extenso, den skrift aj Friherre C. H: Anckarsvärd, som omnämndes i gårdagsbladet, föranledd af en i Svenska Minerva tryckt, korrumperad afskrift af några skålar på en middag hos Friherre Auckarsvärd d. 28 Januari, hvarvid Minerva gjort sig litet lustig på Friherre Anckarsvärds bekostnad öfver Friherrns skrifsätt. Den plats Friherre Anckarsvärd intog uti det offeniliga lifvet, innan han drog sig tillbaka ifrån de allmänna ärenderna gör, att allmänheten ännu alltid med er viss begärlighet låser hvad som kommer frår hans hamd. Då Frih. derjemte uttryckliger tillkännagifvit sin önskan, att få artikeln i des: helhet sådsn den nu befinner sig iuförd, så hafve vi af dessa båda anledningar ansett oss böra efterkomma en sådan önskan. Hade ej der sednare anledningen tillkommit, så bekänne v imedlertid, att vi icke hade gifvit vika för der förra. Se här skälen dertill. Friherre Anckarsvärd ger en middag på Konungens födelseda; för en del ståndspersoner i orten och medlem mar af borgerskapet i Örebro, samt propone rar dervid serskilda skålar för de serskilda medlemmarne af den kongl. familjen. En tidning berättar detta. Häruti kan omöjligen ligga nå got som träder graunlageaoheten eller privatlifve för nära; ty Herr Friherrns föte hade redar fått till viss grad egenskapen af en representa tionsmiddag derigenom, att ett större sällskap va inbjudet på denna dag, hvaraf en stor del eljes icke utgjorde Friherrns vanliga umgängskrets Denna tillfillets solennitet och större offentlighet ökades ännu mer deraf, att Friherrn serskildt fastade sina gästers uppmärkssmhet på dagens föremål, och sålunda gaf en giltig anledning till den förmodan, att detta egentliger föranledt middagen. Vi föreställe oss derföre också, att Friherrr aldrig hade kunnat anse blotta omnämnandet a en sådan fåte, såsom närgånget eller obehörigt Men Svenska Minerva skaffade sig en förvriden afskrift af de framställde skålarna, och visade dervid sin välbekanta grinmin. Att denna oärlighet väckte någon förtrytelse hos Friherre Anckarsvärd, är mindre besynnerligt; men väl, att Friherrn ansett något annat svar nödigt, än att låta meddela allmänheten en korrekt afskrift af skålarna, sådane de verkligen framställdes. Läsaren hade genom ett sådant enkelt införande fått tillräckligt tillfälle att bedöma, i hvad mån Minervas jemförelse af Friherrn med den emnämnde Länsmannen (hvarom man närmare underrättas här nedan), borde falla Frih. eller Minerva till last. Sjelfva rättighetea att kommentera öfver det uppgifna faktum lärer eljest icke någon, som älskar tryckfriheten kunma bestrida. I allt fall förråder, i vår tanka, den framskymtande ömtåligheten i artikeln, att Friherre Auckarsvärd misskänner sin ställning tull opmionen. Ehvad föreställning man än må göra sig om Friherrns nuvarande position, så har han, under sin fordna verksamhetstid i det offentliga, nedlagt sådana prof på sin förmåga, både att tänka och framföra sina tankar, att allmänheten skall hålla honom räkning för det han derigenom uträttat, äfven om en bristande nvggrannhet tillfälligtvis skulle röjas uti uppställningen af några skålar, utan att rubbas af de krumsprång Minerva gör, så godt som de breda rona och de tunga fjäten på ålderdomen tillåta, hvilka göra henne mera löjlig än lustig. Vi tillåta oss ännoa en anmärkning mot den punkt i Friherre Anckarswärds uppsats, hvari det ifras emot Vederbörandes underlåtenhet att So Ja Chaldninasarnac farfattarae far anv Ahacturl t