Aftonbladet – 12 april 1837, sida 1

icke ännu tillåter horom att antaga namnet, såsom Stanley och Graham, Detta allt förklara: af öfvergångstillståndet från aristokratisk till demokratisk styrelse. Reformbillen påtvangs Whigerna af en folkrörelse, för hvilken de satte sig i spetsen endast derföre, att de sågo den vars vemotståndelig. Deras arbete var ej förr gjoidt än de bäfvade för dess sannolika verkan på de stora familjernas makt, så att ett slags reaktior dref dem till åtgärder; dem de få år förut skulle hatva förklarat för skamliga. Sålunda pratade de om den finala åtgärden? och bragte: dagen Irländska tvångsbillen. De se och känna, att magien går ur händerna på bördsaristo: kratien, och hoppas ändock att den må kunna räddas åt deras barn. I afseende på alla vidare organiska förändringar hemma och alls maktfrågor i kolonierna, instämma de således med Tories. Miågra hafva öppet förenat sig med fienderna till folkets rättigheter; de öfrige, för att få för ögonblicket sjelfve äga makten, bekänna och öfva väl ännu så mycken liberalism, som oundgängligen behöfves för deras närvarande afsigt; men Whigeraas sinnena luta helt och hållet åt Toryism. I fråga om en värnlös koloni kan mean utan fara följa denna böjelse; ioga gamla Whiger finnes numera att kämpa emot Tories till försvar för en kolonial. konstitution. De nya Whigerne förena sig af allt hjerta med Tories i att kränka Canadas grundlagar. Det är reformbillen, demokratiens framsteg, som gör det möjligt för Torybyråkratien i kolonialministeren att göra ett verktyg? af Lord J. Russell (såsom han sjelf nyss uttryckte sig i en debatt). Författaren slutar sin artikel med några närmare tillämpningar på den nu anhängiga frågan om Canada. Han uttrycker sia brinnande harm emot det af Stanley anförda skäl, att Nedra Canadas innevånare äre Fransmän. Han frågar: skall Europa säga, att England förstörde ena konstitution, som det frivilligt skänkt ett erofradt folk, och det emedan de voro främZingar? Om Ludvig Filip hade en enda gnista af en gammal Engelsk Whigs anda i sig, skulle han protestera mot åtgärden och taga sig rätt att skydda dem, hvilkas undergifvenhet England köpte med en konstitution, som det nu rycker ifrån dem, emedan de äro Fransmän. Men dea närvaraude regimen i Frankrike utvisar, att han snarare skali sympatisera med Lord Stanley.