Aftonbladet – 11 april 1837, sida 1

PART AT det icke fanns någon fixstjerna, hvars ljus behöfde mindre tid än 4 år för att hinna till oss, fastän ljuset på en sekund genomlöper 80 tuser mil; att ljuset från somliga först hinner till oss på 30 år, och att andra äre så aflögse, att i fall de förgingos, skulle deras underging först många tusen år derefter blifva -l märkbar för oss. Presten följde vet råd ehan fått. Efter ett par dagars förlopp kommer -han åter till Euler, helt uppbragt och förtviflad. Hvad sår på, frågade Euler? De ogudJaktige! — svarade presten — de hafva icke aktat heligheten af Guds hus; de hafva med hardklappning uttryckt sitt bifall öfver min predikan. — Desse Eulers tankar uttryckte äfven Mallebranche, då han sade, att han beurdrade organismen afen insekt mera, än Grekland och Roms hela histeria. Den enda hyllning, man skämker de tzathemathiska och fysikalIlska vetenskaperna, är den, att man medger att Ide äro nyttiga för de materiella interessena. Men till denna hyllmng tvingas man, ty hela verlden vet att man kan icke draga soda ur hafssaltet med alexandriner. Det är just dessa vetenskaper, som utrotat de mesta och de förderfligaste fördemarne. Hade ej astronomien gjort så oerhörda framsteg, så skulle vid rötmånadens början folket i den goda staden Paris, liksom de gamla Romarne, i högtidlig procession offra en liten hund åt stjernzan i konstellationen stora hunden, för att i Bågon mån blidka stora hundens vrede, och vid nästa månförmörkelse skulle i alla tempel brinnande böner blifvit uppsända till månan, att det måtte täckas henne att rätt snart åter låta se sitt an— lete. För tvämne år sedan skulle man hafva fruktat för kometen — dock, hvad säger jag, man har verkligen fruktat den; jag har sjelf sett personer, som hverken fruktat kulor eller annat, men ändock varit rädda för den hotande kometen. Men det var också i sanning inga physiker. Ja! jag är fullt öfvertygad, att utom dessa astronomiens framsteg skulle vi på vår redan så ansenligt betungade budget haft att, jemte underhållet för de många andra hofmännen, äfven uppföra det för en hofastrolog. Men om äfven de ifrågavarande vetenskaperne blott befordrade de materiella intressena, så vore det redan skäl nog, att på allt möjägt sätt uppmuntra dem. Uppställ för kemnien det problemet, att bereda enkla och likartade läkemedel. Begär af fysiken, att bon sysselsätter sig med det inre af jorden och med det inflytande de elektriska fenomenerne der utöfva, på det industrien deraf. må hemta nytta. Låt henne studera de meteorologiska fenomenerna, icke för att blott förutsäga de förhärjningar, de kunna åstadkomma, utan på det dessa härjningar måtte kunna förebyggas. Låt astronemien intränga i de aflägsnaste stjernregionerne, på det navigationen deraf må draga nytta. Anvisa slutligea mekaniken att fullkomna användandet af naturkrafterne, på det millioner af våra medmenniskor genom dessa krafter måtte se sig befriade från sådana arbeten, som förnedra dem tll djur och öfverantvarda dem åt en förtidig död. Rikta framför allt bemödandena på förenklingen och fullkomnandet af ångmachinerne, denna den nyare tidens berrligaste uppfinning. När de nämnda vetenskaperna löst dessa problemer, då skola de hafva gjort sig väl förtjenta af mensks ligheten, deras förringare derunder inbegripna; då skall ingen skald mera vägra att förherrliga dem i sina sånger, och skalder skall det likväl alltid gifvas, äfven om man läser litet mindre Srekiska och Latin, och studerar något mera nathematik och fysik.? INTRESSE NORTE CT ARD SEO ET ORT Skrea REA om PP ee ww ww