Aftonbladet – 10 april 1837, sida 1

Article Image
afseende ej fordra, det chefen i Tullverket skall sjelf genomgå underordnades räkenskaper, serdelee då en serskild departementschef för denna afdelning fianes. Om t. ex. en köpman har en kassör på sitt kentor, genom hvars hand en mängd penningar dagligen inoch utgå, så finner man väl, att det icke keller för patronen är möjligt, att med bibehåöllsnde af ett godt förstånd, alla veckor, eller ens alla månader, hålla inventeringar och revisioner af kassan och räkenskaperna, hvilka dock alltid förutsätta ett visst obehagligt misstroende till en person med hvilken han står i jemn beröriag; men nog lagar köpmannen; om han är en klok och försigtig man, så, att han äger någerlunda reda på kassörens karakter, lynne och lefnadssätt samt framförallt huruvida kassören är en ordentlig och hushållsaktig man, som icke lättsivnigt inlåter sig att tjena vänner och bekanta ur kassan. När nu hela tullverkets uppbörd gick genem en enda mans hand, ech medlens erdeniliga ingående samt kassans tillstånd måste vara en af hufvudsakerna för Styrelsen att bevaka, äfven om det ej funnes serskildt föreskrifvet i reglementet, så synes det väl hafva varit en af chefens förnämsta åligganden att hafva en så beskaffad surveillance på uppbördsmannens pers .n, att deraf någorlunda kunde utrönas, huru beskaffsd han var i omförmälte afseende. Omöjligen hade det då kunnat blifva svårare tör chefen, att komma underfund med Finers godhjertenaet och beredvillighet att utlåna penningar, än för de många penningebehöfvande, till en del eljest alldeles obekanta personer, hvilkas väderkorn letade sig väg till honom. Om det nu dessutem är sannt,. som ej lärer dragas i tvifvelsmål, att Finer — sjelf — emottagit :tjensten: med balans efter företrädaren, att vilkoret för Finårs : tillsättande just varit att han skulle åtaga sig denna balans, och atbalanser vid flera föregående tillfällen inwåffat med innehafvarve af samma tjenst, fastän :dessa bälanser blifvit betäckta på ett eller annat sätt utan väckande af skandal infor publiken ; så kunna dessa omständigheter omöjligen varit okämda för styrelsen, i fall den det ringaste bemödat sig att inhemta verkets föregående historia, och borde således hafva utgjort ett ökadt skäl att följa alla Finäers företag med en nogare uppmärksamhet, ehuru . mycket man än må medgifva det förvillande som legat i maskopiet mellan honom och de närmast kontrollerande, till döljande af det befiotliga deficit. Det är ur denna synpunkt som vi föreställa oss, att uraktlåtandet af någon enda af de bestämda juridiska kontroller som styrelsen utan all möda kunnat jakttaga t. ex. att hålla reda på månadsföslagernas ordentliga ingående, antager en mera aggraverande färg för sjelfva styrelsen, äfven om man för öfrigt må önska, att ofärden må sträcka sig till så få som möjligt, och i alla hänseenden; att den enlast må drabba de verkligt skyldige. ) H. Ex. Grefve Rosenblad torde bäst kunna upplysa, om det är sannt eller icke, att redan under hans chefskap för den gamla Direktionen en sådan balans till ett betydligt belopp inträffat, som .betäcktes till och med genom subskriptioner från börsen. Såsom en serskild upplysning i sammanrang med Grefve Cronstedts skiljande från Stor

10 april 1837, sida 1

Thumbnail