Aftonbladet – 8 april 1837, sida 1

rr: JR LAR MEDIER UU do SALILL, ME Red nte Tterne föranlåtna att erkänna Drottningen, med vilkor, att hon skulle upprätthålla det gamls absoluta styrelsesättet. Om L. F.. häraf ve, Ilet betjena sig, skulle framgången varit säker, så —l vida D. Carlos låtit afspisa sig med en pension Joch öfvergifvit sina anspråk. Men han uppmuntrades af sima tory-värner i England, och lyckades att narra franska pelisen och genom Frankrike komma till Spanien. Regentinnan och hennes rådgifvare insågo då, att hon behöfde understöd af de liberala, emedan alla legitimislster, bigotta och abselutister i landet vore emot henne. Detta insåg äfven L. F. och bor.Ide råda henne att gå en liberal medelväg och förkunna amnesti för alla politiska brott. Han borde tro, att alla landsflyktige liberale skulle genast strömma hem och omfatta Drottningens sak; men man missräknade sig. De förnämste -I bland de spanska patrioterna ville ej mottaga någon amnesti, emodan de derigenom skulle Sl hafva erkänt sig brottsliga. Franska regeringen hjelpte denna svårighet gemom indragande af det .J obetydliga anslag, de landsflyktige åtnjöto, så att 7l de icke hade annat val än begifva sig hem, för -Jatt icke svälta ibjel i Frankrike. Sålunda åJterkommo de i föga vänskapligt sinne mot Drott.Juingens regering. För att vinna deras tillgifvenhet måste mera göras; och spanska styrelsen nödgades ock göra mera. Bäst hade val : varit att proklamera 1812 års konstitution, hvartill man förr ellor sednare måste beqväma sig, om man ville besegra Carlos; men troligen ville Fransmännens konung på intet vilkor höIra talas derom: Estatuto real utkom och dekreterade skuggau af en representation. Detta var dock ej tillräckligt att försona patrioterna med regeringen och bereda henne möjlighet att besegra Carlos. Heldre än att låta Spaniorerna söka segren genom återinföraode af konstitutionen, och för att hindra dem Ifrån ett dylikt oråd, beviljade L. F. DrottninIgen en fransk trupp, och lofvade öka den, I med vilkor att regeringen skulle stanna i samma händer och Spamen nöja sig med Estatuto real. Naturligtvis tillät fruktan för kontinentalmagterna icke att taga ett så djerft steg på egen hand; och derföre ingicks ett förbund med engelska styrelsen, och qvadrupelalliansen uppstod, hvars resultat varit upprättandet af en lengelsk militär styrka i Drottningens tjenst. Infor Frankrike kunde uppräånningen till denna traktat framställas såsom en liberal åtgärd; hos heliga alliansen kunde det vara en ursäkt att man blifvit tvungen dertill af Englands radikala minister. Men hvem som verkligen varit upphofvet till denna traktat, det är en fråga, som måste göras och besvaras 1 parlamentet. Britltiska regeringen tydde traktaten såsom förbindande att utdrifva Carlos och trygga Drottningens regering, utan att blanda sig i det styrelsesystem, hon kunde antaga. Frankrike dereI mot ansåg den bindande endast så länge, som det fann för godt, d. v. s. så länge Spaniorerne undveko liberalism och följde Frankrikes råd och föreskrifter. Och båda masterne verkstälide förbundet efier sin åsigt. Författaren tecknaar det missaöje, som i Spanien väcktes af den gamla styrelsens bibshållanide. Franska Ambassadören, Rayneval, hade att, allt hvad han förmådde, skydda gamla systemet; men Zes, Ja Rosa och Toreno föilo, i oaktadi alla hans bemödanden. Estatuto real visade snart sin otillräcklighet, sin oduglighet. Carlisternas framgångar mot Drottningens wruppar, som anfördes af den eni väldige Ferdinands gamla kämpar och gunstlingar, l visade ögorskenligen cn förrädisk motvillighet. Folket fordrade nya, frisinnade, driftiga män och sin älskade konstitutioa. Upplopp, res-,j i ningar, egenmäktiga val af previncial auktoriiteter hördes från alla håll. Heliga alliansen föI rebrådde Frankrike att vara skulden till allt! detta. De sade, att om Fransmännens Kenung ej understödt Drottoingens sak och användt äv lika medel, skulle de Spanska radikalerne icke! varit allsmäktige; att enda botemedlet vorej Carloss uppsättande på thronen, och att de skulle understödja pretendenten, så mycket som bibehållandet af Europas fred kunde tillåta. Frankrike hade redan längesedan begynt ån-j gra, att det inblandat sig i derna sak, och det: insåg nu mera än någonsin svårigheterna af sitt. läge midt emellan den europeiska absolutismen, ). kdet revolutionära Spanisn och sin egen förhat! liga qvadecupel-allians. Huru skulle man draga sig derutur? Först afgick befallning till Rayneval. att hnttert beklaga sig öfver Spaniorernas och :