Aftonbladet – 5 april 1837, sida 3

REVY AF TIDNINGARNA. Dagligt Allehanda ererade i går, med an ledning af balansfrågan i Tullverket, ur em annai tidning några reflexioner för jemförelse skull huru principen för förtroendezmbeten tillämpa 1 andra länder, äfven i Ryssland, der man se skickligheten, verksamheten och kraften i spet: sen för alla förvaliande verk, utan minsta af. seende på börd, förmögenhet ech slägtskap. ? I sammanrhang härmed har Dagligt Allehand: framställt den satsen, att om en personal-re. form inom regering eller administration är nö. dig, så måste den föregå reformerna och insti. tutionerna, och att de sednare reformerne utar en sådan ingenting skulle uträtta. Instämmande fullkomligt i dem sista punkter af denna sats, kunna vi likväl icke underlåta der erinran, alt densamma i sin helhet innefattar er stor villfarelse. Exempel på geda administra. tioner under bristfälliga institutioner, likasom på krafilösa administrationer under goda institutiover kunna visserligen företes, men om man vill genomgå historien, skall det visa sig att båds delarne öfverallt höra tril undantagen; att dåli. ga institutioner ännu aldrig under någon längre tid existerat, utan att visa sin menliga verkan äfven på persanalen och dess handlingar, ech tvertom. — Det bästa beviset härpå lemnar det fordna Rem under kejsartiden, då militärens inflytande och Regentens personliga vilja hade tillistetgjort Senatens och folkets fordaa kraft, och den motvigt, som de högsta embetsmännens periodiska utväljande af folket uppställde mot maktinnehafvarnes begär efter godtycke och missbruk, — Äfven Rom hade under denna tid en eller annan regent, hvars lefoad och handlingar utgjorde en prydnad för menskligheten. Men att detta berodde helt och hållet af tillfälligheter och lyckskott, visar sig deraf, att sådane regenter oemedeldart kunde efterträdas af missfoster, hvilkas illbragder eller svaghet stå såson