Aftonbladet – 3 april 1837, sida 2

dighet aiver borde kunna hemlas nagom grucd ull dessa bandtverks försäljningsrätt, äfvensom å ett uppenbart motsatt förhållande med skräddareyrket, skälet är att fiana:! för vårt påstående, att den af Herr Uilström förfäktade salufriheten vore ett lika uppenbart förnärmande af Sidenoch Klädeskramhandels-Societetens bergerliga rättigheter. Skall det väl erfordras, att ädagaligga, det i samma stund som Herr Ullström och med honom Skräddare-Embetet vinna tilllåtelse att föryttra hvad de kalla aina tillverkningar, lika många Klädeskramhandlande. uppstå, som Staden räknar Skräddare, och att på sådant sätt en räring undanryckes dess lagliga idkare, för att deremet förena 2:ne i samma hand och att oss endast återstår den i 6 Art. 35 f. af 1749 ärs Handels-Reglemente bestäma da skyldigheten att vara tillräckligt försedde med allt det som till klädnad för immevånarne: i Staden och å Landet deromkring nödigt är. Hvad som föranledt Hr Ullströms Ombud att under målets fortgång ifrågesätta vår kännedom af ofvannämnde Kongl. Kungörelse den 28 Augusti 1834, har icke blifvit oss gifvet att fatta. Utom det vilkor vi redan anmärkt, att Hr Ullström åsidosatt, innehåller den, i hvad hit kan vara tillämpeligt, ingentirg som med ännu gällande kraft icke bokstafligen varit påbjudet och efterlefvadt 100 år dessförinnan; och hafva dessa påbud mot Embetets ofta upprepade försök att deraf vinna en nu åter eftertsträfvad tolkning, förmått under så lång tid röja helgden af deras mening, så lärer annan utgång af det mu enskilda företaget 1 samma väg icke eller vara att befara. Vi afhilla oss derföre från alla vidare betraktelser öfver de följder framgången af dylika sträfvanden oundvikeligen skulle kemma att medföra till lossande af de band, som hålla medborgarens rättigheter och skyldigheter jemnt); yrkande i ödmjukhet, att Hr Ullström till sina idkade försäljning af mya kläder må förklaras hafva varit ebehörige. Å Siden och Klädeskrambhandels-Societetens vägnar dess Deputerade AA. F. Schultz. P. 4. Sprinchorn genem Claes Gartz, Registrater och ATchivarie i Kongl. CommerceCollegio, enligt bilagd fullmagt. Uti ofvanstående anförande jivstämde aktor till alla delar och yrkade böter af 13 R:dr 16 sk. samt klädernes konfiskation; hvarefter Hr Ullströms ombud der 21 dennes afgaf följande slutförklaring: Till Stockholms Stads Ädle HandelsKollegium! Såvida domaren bör afgöra rättsfrågor efter allmän lag och icke efter prejudikater i enskilda mål, torde utgången af denna sak icke vara tvifvelaktig, enär det enda som aktor kunnat åberopa emot min ifrågaställde rättighet att försälja mina tillverkningar i öppet magasin, har varit blott eit utslag i ett annat mål, gifvet på en tid, då, under ett nästan enväldigt styrelsesätt, de administrativa besluten icke alltid grundadesäpå lagarne. Detta, år 1801 gifma, utslag visar derpå ett märkligt exempel. En handtverkares rätt att, I den stad kan har burskap, sälja sina tillverkningar, fanns redan före samma tid, och fiames ännu, uti det förut af mig åberepade lag ställe 3 4 Kap. Handelsbalken, innehållande ordagrannt: ?de som hafva handtyerkshus i städerne, måge ther hålla öppna bodar, och sälja i minut hvad af them tillverkadt är. — — ty hvem vet icke, att både rock och byxor m. m. komma fullfärdiga från skräddaren ensam, utan andra secieteters biträde; och dessutvm, i fall äfven ett annat erabetes hörande behöfdes, upphäfdes icke derigenom salufriheten. Sadelmakare hafva ju t. ex. alltid fått handla med vagwar, oaktadt de behöft andra embetens biträde att förfärdiga dem. ?) Hvarken författvingar eller praxis kämna en en dylik distinktiong Skomakarem förarbetar t. ex. läder, som utgör privilegierad handelsvara (?) för läderhandelssocieteten; men ännu aldrig kar sistnämade societet ansett det såsom hinder för skomakaren, att sälja skor och stäflor i öppma bodar. Dessutom är föreställningen om den privilegierade varan oriktig till sjelfva innehållet; ty i afseemde på både kläde och läder m. m., hafva icke blott skrå-societeterna, utan äfven fabrikerna öppen försäljningsrätt i ännu vidsträcktare måt