Aftonbladet – 30 mars 1837, sida 1

——————EE——E—E—E— mn mr I känd, att till och med obekanta personer vände ;sig till henom, för att få låna köpeskillingar och dylikt, och då det till och med berättas, att han gjorde icke obetydliga förluster vid tvänne större fallissementer häri staden under de sednare åren, der hen såsom uppbördsman icke lärer vågat bevaka sin fordran, för att ej göra sin ställning kunnig. Allraminst borde, med någon uppmärksamhet, detta forhållande varit svårt att få reda på inom verket, då det varit persener blaud dess egna tjenstemän, som tik så stor del begagnat den välvilja, som gjorde honom olycklig, och vi undra till och med, att icke Dagligt Allehanda, genom den ene af sina redaktörer , som sjelf är ordinarie tjensteman inom tullverket, hatt tillfälle att erkålla kanskap om en i så mårga år bedrifven lånerörelse, och gifva vegerbörande en vink i detta hänseende, medan samme redaktör ännu befann sig i hufvudstaden. En ökad anledning till förundran öfver den skedda uraktlåtenheten får man: ännu deraf, att, såsom det nu blifvit bekant, denna balans ingalunda är den första hos uppbördstullförvaltarne, utan Finär sjelf lärer emottagit sin tjenst med balans, och vid ett föregående tillfälle en dylik blifvit betäckt dels genom afdrag å tullijenstemännens löner, dels genom -samimanskott från börsen; hvilket allt borde gifvit anledning till en ökad uppmärksarmhet. Imedlertid är KammarRättsRådet Lewin förorduad, att förrätta förste departementschesbe(aitningen under utredningen af balansfrågan. GeneralTullDirektören fortfar deremot annu med sin :befattning.