Aftonbladet – 22 mars 1837, sida 1

oo UTRIKES. Spanien. Det Gvrundlags-prejekt, som blifvit Cortes förelagdt af dess Kommission, innehåller hufvudsakliger följande stadgamden? Folkets allmänna rättigheter äre att gesom tryckpressen yttra gina tamkar utan föresåeade censur. — Förkrytelser emot tryckfriketem dö-:i mas ef en Jury; — att dömas efter en för alla gemensam lag; att, utam afseende på atänd, i emdast i mån af förtjemst, kusna bekläda statens embetem, ej kunma häktas utan i laga form och i intet fall genom konfiskation förlo ra sia egeedam; att bestrida ke.teaderaa för! presterskapets aflöning och katholska gudstjen! stens upprät:hållande af sllmäsgnaa medel, (hva igsnam således alla direkta afgifter till de Åu-, deliga äre askaffsde) samt ait gruom sina CorI tes utöfva lagstifande makter, med förbehåll i vissa fall, af Koenusgens sanktion. Förslagets andra Afdelnieg , som handlar om Cortess attributiensr, innebåiler: Folkets valmän utse genom direkta val iepressntznter tili: Deputerade-kammaren och afgifva förslag till Se) i nators-kammaren; Kandidater. För båda des:a Ibefattniegar erfordfas vissa qvslifikationer , som val-lagen närmare bestämmer, men åldern är lså vida ohka, att em Senstor måste ha syili 40 är; Deputerade-kammsrens ledsmor deremot, En 25; för bvarje 50 000 mexniskor Utses I l en depuerad, hvilkem väljes för 3 år, och kan, sedan denma tid gått till ända, å n30 inväljes , äfven om han erhåller något embete, hvarmed löa eller pension foljer. Til Senatorar upp råtta Velmånnem ett tre gånger så talrikt iörslag, som det vetkliga amtalet, hvarur Kanoungen nämner Scmalorerpe , 5ose för lifstid , mes luten lön, insehafva sin befstining. Corlzs sanias hvarje år på kallelse af Kouungru, hvyilaen kax upplösa dem eller uppskjuta dires sessiomer, men i förra fallet med skyldighet, att Jem ire månader sammankalla ny, Cortes. I Senatenas kammare utnämner Kesungen pre sident, men de deputerade väljas iv; bida kam rarnes sessioner äro offentliga; både äga, Uka med Konungen, inmtiativet i lagars föreslående, men beskatiningsfrågor måste först föreläggar dsputeradekammaren ; förändras de hes senaiotorerne, men de deputerade ej godkänna föröndringen, förslägges lagen konungen till sankiion, sådan den antagits af deputeradekammaren. De TI flesta rösterna afgöra i båda kamrarma ella mil, men för ett besluts giltighet fordras, att de närvarandes antal består af åtminstone en ledsmet mer än hälften. Deputeradekarsmaren kan siälis ministrarne under åtal, men domen öfver dem tillhör senatorerne. Ingen representant eller se————