Aftonbladet – 14 mars 1837, sida 1

positionssidan 1 Huset; de halva nembgen sokt draga en slöja öfver hvad deras föregångare yttrat, och ansett det mera försigtigt och politiskt, att icke säga Irländska folket, att den protestantiska kyrkan är allestädes närvaramde i alla missbruk. Talaren började nu inse hvad man menade med statskyrkans expansiva kraft, hon åtnöjde sig icke med den lilla munsbiten af tionde och hierarki, utan: öppnade nu gapet för att sluka opp ett eller ett par tjog korporatiener. (Skratt.) Man säger att ett brott kan blott försvaras genom ett annat, och sättet, hvarpå han försvarar en privilegierad statskyrka består deri, att man qväfver den makt folket skulle vinna genom en lika fördelning af politiska rättighster. Då en man i en folkträngsel en gång fick sin hatt bertstulen, ropade en annan förbindlig person: efter ni förlorat er hatt, så skall jag taga mig friheten hälla till godo er peruk. -J röfven från Irlåndarne deras kyrkoreform, och för att sedan hjelpa saken, så löpen J eder kos med deras korporationer. (Hör! och skratt.) Åh, jag förstår! Irlandska associationen har vuxit opp, och Hi Pigott ) har fått ett embete, det är skäl nog emot korporationer. Men hvad är väl detta för en undanflykt — det fanns icke någon association förlidet år, och ändock vägradena J municipalreform. (Bifallsrop.) Hr Pigotts namn slog aldrig då edra oprofetiska bröst med fasa, eller bragte dessa bänkar att darra af protestantiskt alarm; och nu skall hela landet förvägras municipalreform, emedan det fimnes en stor association, som begär den. Mina Herrar! det fanns en association i Birmingham, ja, öfver hela England -— det lugna, loyala England — som for: drade parlaments-reform, och vid dessa sammankomster fördes lika häftigt språk, yttrades lika demokratiska tänkesätt till fördel för allmän rösträtt och kerta parlamenten, ja till och med för principen att presterskapets underhåll skulle bere på frivillig öfverenskommelse. På I hvad sätt bragten J dessa associationer till upplösning -— för hvad besvärjaingslformel gåtvo de vika — hvad ceremonier nyttjaden J för att I griftlägga dem? Jo, J beviljaden reform. — I(Bifsllsrop.) Men J viljen icke taga makt ifrån lett parti för alt gifva den åt ett annat; och se I dan så talen J om tvister, och ovilja, och parti i hvarje stad. Är detta argument ärligt? Om I det är det, hvarföre lämpaden J det alldrig tll , England? finnes inga partier här? Öfver flyttaden J ej makt ifrån ett parti till ett auuat, då J I beviljaden municipalbillen för England och I Skottland? Partier! — Ordet partier äc mera användbart tll detta land, än det a till Irland; ty här finnas åtminstone tven. ne partier, nära lika1 afseende på rang, förmöI genhet och antal; men då jag kastar blicken på Irlend, ser jag väl ett parti, fruktansvärdt genom I dess rang, bildning och långa vana att herska såsom herrar. Hvar är det andra partiet? — Jag ser folket — (Hör, hör, hör!) I Iland är det icke en strid emellan parti och parti, det är en strid emellan en oligarki på den ena sidan, oci ett folk på den andra. Jag vill just icke vara envis med någon analogi emellan forntidess municipal-inrättuingar och närvarande tids, men det påstår jag, att det var just i anseende till sådane partier, som municipal-inrätti ningar först bildades — folkpartiet stred för jemnilikhet i rättigheter, det oligarkiska partiet stred för bibehållande af öfverväldet. Hvad! äro väl Oraniemänsen med sin oblidkelighet sämre an de fordne grefvarne i Italien, eller de fordne baronerne vid Rhen? Äro katholikerne, pehavu nedtyngde af århundradens förtryck, sämIre än de halfträlar, som först formerade sig i I gillen och korporationer? — (Hör, hör!) Hvilken satir på oss sjelfve! Irland, som så länge I varit förenadt med det mest upplysta land i verliden, är icke i det rittonde århundradet moget för institutioner, hvilka i en vida mera gigantisk skala växte upp i fzodal-tiden, och hvilka äfven i under den Romerska despotismen uppstego tl j dess lydstäder. — (Hör, hör!) Men ännu mera — icke nöjda mad atc maskera ett folk under bemwämningen parti, sen J folket i skepnaIden af en enda individ, timma efier timma; ech då vi skola stifta lagar för Irland, deklameren J emot den lärde ledamoten för Kilkenny (OConHr Pigolt, utmärkt advokat och ledamot af Irländska allmänna associationen, hade fått en plats vid Irländske statssekreterarens byrå. Häröfver upphäfde Tories i föregående dagens debatt förfärliga rop, oeh ville af denna befordran, som träffat eu medlam af den dem