Aftonbladet – 8 mars 1837, sida 2

r (Insändt.) bl I N:o 15 af det Sjette Aftonbladet för detts dlår stod en insänd uppsats, rörande Hernösand: Sttft, med detta motto, som antyder dess innehåll och åsyftning: Det är nu kommet i språk, att när !en slår på en buske, då skola straxt 10 prester komma der ut. Då jag, efter öfverstånden sjukdom, hvarifrån jag lårgsamt tillfrisknat, erinrar mig denna skrift, och finner, (att under tiden intet svar derpå blifvit offentligen gifvet; anser jag mig böra öfver det ämne, den vidrör, lemna en nödig upplysning. Hvad det öfverflöd af prester angår, som sSedan 1814 skulle uppkommit och hvaraf det skulle varit en följd: att i lära och lefverne oförvitliga prester längre tider fått vara utan befattning, emedan Consistorium saknat tillfällen . för deras användande: så har jag derom varit 5 hittills alldeles okunnig. Icke heller har jag nu I hört det bekräftas at dem, som borde känna rätta förhållandet. Sedan 1834, då jag tillträdi de embetet, kan jag ej erinra mig att mågon , oförvitelig prestman varit någon, än minde längre tid sysslolös, om ej af lagligen bevittnad sjuk; dom. Men väl mins jag, ait Consistorium mer Jan en gåmg varit förläget om prester att använ, da på ställen, der de behöftis. ci Om anmärkaren menar en prest i NederCa-(lix, som i flera år ingen tjemst gjort; så får jag ;, erinra, att detta härrört icke af brist på tillt fälle att använda honom, utan af hans egen bee I gäran om tjensiledighet i grund af fortfarande , sjuklighet. Då Consistorium i ett nödfall fordrade hans biträde i den Församling, der han vistas, afsade han sig äfven det med inskickanI de af nytt läkarebetyg om oförmögenhet till all ) tjenstgöring. Förmodligen tämker han icke heller på någon befordran i presterlig väg. För öfrigt hafva endast tvenne för felaktighet suspenderade prestmän varit oanvände , af den orsak, att efter suspensionstiden ingen Pastor eller Comminister velat emottaga dem. Dock har den ena af dem, gång efter annan, varit påtrugad män af anseende och kraft, hvilkas ledning man trott kumna verka hans förbättring. i Hvad de täta ordinationerna sedan år 1834 beträffar, så har jag ej trott mig böra vägra eller onödigtvis uppskjuta invigning för sådena; merendels obemedlade Sacri Ministerii Candi; dater, som, efter ett kostsamt vistande vid Aka-, demien, derifråa kommit med behöriga betyg, ech hvilkas kallelse så väl som examen blifvit af Consistorium gillade. Biskopseden, som an-; märkaren åberopar, tillåter visserligen icke att ) ordinera någon odugelig och oskickelig, eller den som icke tillförene en vederbörlig examen 2 Men den förbjuder äfven att nåI undergått. gon skickelig och värdig, som hafver en laglig kallelse; derifrån hindra och afhålla.? Icke vid bvarje ordimation, som anmärkaren säger, utan elt par gånger har det händt, att någon, hvars kallelse ej i tid kunmmat företes, blifvit ia usum Consisterii ordinerad; hyilken dock straxt derefter inträdt i tjenst vid ; ; feet Med on Rn KA kyrkan eller skolan. För öfrigt synes den ifrå-!. gavarande klagan mindre angå sjelfva ordiaationerna, än vocationermna, då det heter att behörig skillnad icke göres mellan brist på Erester och brist på adjunkter — för beqvämlighet. Icke för att gynna beqvämligheten, har Consistorium beviljat adjunkter, utan, när ålder ait Många pastorater i detta stift hafva flera kyrkor än prester, och att mångenstädes den vidsträckta församlingens belägenhet är sådan lonad i d e b Vv och sjuklighet gjort det nödvändigt, af de skal, o H b fe