Aftonbladet – 22 februari 1837, sida 1

DEBATTEN I UNDERHUSET RÖRANDE DEN FÖRESLAGNA REFORMEN AF IRLÄNDSRA MUNICIPALITETERNE. Den stora, ja, utomordentliga vigt denna fråga, redan högst vigtig 1 sig sjelf, erhållit genom Melbourne-ka ministerens förklarande , att den med kenne ville stå eller falla, gör att vi ans css; böra meddela läsaren åtminstone ett sammard eg af debatten, som föreföll då Lord JoAn Russell väckte sin motion i detta ämne. Det var r sessionen d. 7 Februari, som nämnde Lord upstod, och yttrade sig på följande sätt : Fastin jag icke hyser något tvifvelsmål om resulkatet a! den motsen, jag nu går att göra, så finner jag dock -ämnet af så utomordentlig vigt och innefattande så många svårigheter, att det ej är wan stor varsamhet jag nalkas dtsemma. Jeg tror ej att Evgelska folket är afvigt eller likgilltigt sinnadt emset Irlands väl; Iikväl meste jag tillstå, att så många fördomar herrska rörande detta ämne, vanställvingar af verkliga förhållande vinva så litt ingång i sinnena och äro så svåra att vederlöggn, ögonblickets iniryck uppfattas så djupt, och falska framställningar spridas med så mycken omsorg, alt jag nästan miste be!ara, alt icke vara i stand stt öfverslt bereda mina äsigteor ingång. Då imedlertid min öfsertygelse är innerligt och djupt rotfästad, och hvad jag gar att yttra, kommer att blifva ett äppet och frimodigt utryck a: denna öfvertygelse; så hoppas jag alt miva argumenter icke skola förfeia att vivna Husets majoritet för den motion, med hvilken jag skall siuia mitt tal. Sjelf va billkn är för öfrigt af den beskeffenhet, att den icke behöfver någon vidlyfög förklaring eller försvar. Det är helt enkelt en bill till afskaffaude af missbruk, till reform af municinpalneterne ; bland. (Hör! Hör. Ir gen nekar at: ju missbruk förefinnas. Mean medgilver till och med, att de äro ännu större i Irland, än de vore itom Engelska och Skottska municialiteterua. Jogen har heller påstått, att de af oss (förlidet i ) föreslagna åtgärder voro otikräcklig?; tvärtom, parlamentet har förklarat dem ändamilsenhga för städerna i Skoitland och Evgland. Frågan är alltså bott, buruvwida den åt gärd, som J antagit för Skothknd och England, äfven bör sträckas till Irland. Och i sansing, alla de argumanter, som förhdet år anfördes emot vår bill, inskraomka sig bufvadavkligen certll, stt England är bebedt af Engelsmär, Skotwaud af Skottar, ; och att dessa