Aftonbladet – 22 februari 1837, sida 1

som det möter, och medlen, med hvilka ense ma et bhr möjligt att besegra dem. Hvarje tänkaude menniska ser, att i närvaranc Ttid pågår, icke blott här i landet, utar äfve I snnorstädes, en hård och förfärlig kamp mella lItvå mägtige styrelsepriuciper: den, som vill magten åt mangden, och den, som vill bib hålla magten åt några få. — I detta hus repre Isemteras dessa båda pripciper ganska ojerer IToryeller aristokratiska partiet står i fisndtl men ärlig ställning emot det demokratiska pa itie:s opinioner, ech utgöra, olyckligwis for fi derneslandet, em ganska betydlig pluralitet ihv set. Demokratiska partiet deremot är blott e ringa. jag kunde säga en ömklig, minorite Men ehuru detta parti uti huset är underlägs i antal, så skall det dock, såsom understödt . folket utanför, icke så lätt nedtystas, om d blott har klokhet nog att inse sin ställniug oc mod att försvara den; detta veta aristokratern nogsamt. Oförmögre att öppet mäta sig me :demskraterna, hafva aristokraterra således före tagit sig att uppamma ett slags utväxt eie halft-om-halft-parti, nemligen Whiggerna (gap skratt). De två principer, hvarom jag talar, framsto do år 1830 skarpt begränsade och öppet me hvarandra. Då insåg Engelska folket klart, at Englands styrelse icke år monarkisk, såsom mai dituls trott, utan att den allt sedan 1688 år revolution varit ingentipg mer och ingenting j midre än en arisiokratisk republik. Fol ket hd: 1830 ändiligen fullt och fast beslu lit att ej mera tåla denna sorts styrelse och om aristokratiska partiet vågat fortsätta sit motstånd mot folkets fordringar, skulle tvister hafva blifvit shten med något aunat medel är en simpe! parlamentsakt; det skulle bava väd. jats tili vapen. — Detta förutsågs; och den fördelning af aristokratien, son aniördes af Lore Grey, framstod deföre såzom medlare mellar de båda kämpande partierna; och genom deras mellarkomst räddades den styrelse, som va: anledvingen till tvisten. Ehuaru demokrateroa samtyckte att röje sig med Whiggernas med. gilvanden, låta de dock icke öfvestygs sig, at dessa rmedgilvanden igpnmeburo allt, hvad de borde fordra. De emouttogs dem så:om afbetalaingar, såsom medel att vinca mera. De gingo blow in på att emotltsya dem såsom sådana och att, vid första läglige tillfalle göra dem till trappsieg ut hinna ytterligare boncessiootr. Men de Whigger, för hvilka Lord Grey stod i spetsen och blaud hvilka Lord Stanley var imgen obe:yclg fivur, förklarade au reforimbillen vore det sista, som komme at: vidfagas (a fivel measnre); och deta parti rvödgades sluiligen samrskansmilta med den stora aristokratiska faktionen. Då framträdde Lord Melbourne såsom medlare mellan folket och aristokratien; men oftiden var då helt annen än vid den tid, då reforsobillen föreslogs. Folket trodde, — fast den villan fö flög snart — att 1etormbillen skulle uti Underhuset införa en så öfvervägarde pluraltet af libersla ledamöter, att samhällets vitja skulie der blifva rådande; och det radikala pariiets represeztanter rältede sig efter folkets enskvingar och känslor, och beslöto säla sig till Lord Melbournes fanor, under den alimbova benämvingen atrcformers. Pland dessa trodde några få, att de, som framstodo såsom medlare, icke meute ärligt; de trodde, att Whiggerne sramträcde för att rädda sa mycket, som möjligt, af den aristokratiska styrelsen i riket och att, genom popularitet, skalla sig sjelfva så stor andel at styrelsens sportlar, sam de kunde (skrau). Så tänkte en liten del; en annan och ävgu mindre del ef Reformers sade, att Whig gerne vore ärlige ifrige — patrioter. Men den ejereförligt — största afdelvingen — tänkte lika med den förstvömeda; de trodde, att der faöns icke mycken uppriktighet hos Whiggerne, men at de ändock i det hela vovo bättte än Tories, och att ännu mera kunde fås ur dem. (Gapskratt. Under hopp att för felket erhålla en stor reformåtgärd, beslöto demokraterne, i öfverensstömmelse med allmänna tankesättet i landet, att ställa sig under Lord Melbournes fanor. Men kvad ursäktade detta steg? Jo den omständigheten, att VVbiggerne då, som nu, slogo omkring sig Med stora och obestämda allmänna satser i fråga em reform. De gjorde sig stor nytta af det ordet, ty de kailade sig icke demekrater, radikaler eller VWbigger, utan Re formers.? Men ordet Beformer kan betyda just emnt hvad man behagar; oeh ofior allt hywsd