Aftonbladet – 21 februari 1837, sida 1

tlorexomma eylika brott; större popularitet sku le uträtta mera. Hr Felix Bodin har i Deputeradekammart metionerat, att Valmanscorpsen skall ökas mt alla de personer, som aro qvalificerade till Ji rymän och betala 100 Fr. direkta skatte I Något skulle väl hafva vunnits gemom 4 Idylik åtgärd; men Är Bodin, annars myck I känd för vankelmed, har återtagit, motionen. Marskalken Clauzel char skandaliserat sig ö (ver ett uttryck i den myårsgratulation, som FE IDupin, i egenskap af President för Institute höll till Konunger. Den stötande strofen lyc de: Frankrike skall veta förskaffa sin ma aktning äfven i de nejder, dit Rom, då det re dan var falt, hade den olyckan att skicka Calpurnius och träffa en Jugurtha.? Clauz såg häri en förolämpande sl!usion ; och en vic lyfiig brefväxling har ägt rum. (Brefven är icke många, men långa.) Kuriöst skulle vari om Kammarpresidenten och Marskalken kom ma att växla, icke blott bref, utan äfven ku lor. föl SKSNESE Gen. Voirol har kommit till Paris. Man un drar aå mycket mer öfver hans onåd och afsätt ning, som regeringen i början förklarade sig full komligt nöjd med haxrs förhållande och nämnd hoxom till Pair. Hertigen af Orleans skall söka öfverbefälet fö den pya expeditionen till Afrika och berätta hafva sjelf sagt Clauzel det. Markslken svarade att, om ham sjelf icke finge befälet, så återstod honem intet annat än att sömderbryta sin värja. Spanien. Nyheterna från Madrid gå till den 1 (dennes och meddela åtminstone den glädjande underrättelsen att hufvudstaden dittills blifvit försko. nad från de oroligheter, man fruktade. Anledning dertill troddes kunna blifva de många förvisningar derifrån, ministrarne ansett sin och statens säkerhet fordra. Sådane hade träffat 57 personer och deribland, som vi förut nämnt, general Narvaez med flere af dess förnämste officerare. Generalen hade just då nyss låtit sätts sig blodiglar, men måste icke destomindre afresa. Nationalgardet wille gifva homom en sere: nad, hvilket polisen blott red största möds kunde förekomma. Talrika patruller genomströfvade gatorna, under det han bortfördes. Han har sedam utgifvit en flygskrift, hvuri har rättfärdigar sitt förhållande, och i synnerhet skarp angriper krigsministern Vera. Nationalgardet: andra bataljen är uppfylld med de häftigaste demagoger, hvilka ministrarne tros ärna låta deportera till Kanariska öarna. Man nämner iblanc dem den bekante O!abariia. Som styrelsen likväl fruktar, att dessa åtgärder icke skola vars neg till dess betryggarmde, sägas de ha för afsigt, att förelägga Cortes ett nytt logförslag moi tryckfriheten. Hr Mendizsbal var nyligen åter hårdt ansatt! i Cortes, då Hr Aniccio de Alvaro satte sig emo! åtskilliga anslag, som begärdes för den inre förvaltnimgen, emedan ännu ingen budgett blifvi foörelagd, och man ej kuude bevilja rainistrarne något nytt kredit-votum, då de icke gjort redo för det första. Presidenten återkallade honorn till ordaingen, men han lät deraf icke störa sig. Or Mendizabal förkl:rade nu, att han ej vore skuld till det öfverklagade deficit, men väl skulle föreslå medel till dess betäckande; det. vore alls icke fråga om något nytt kredit-votum, och för det äldre hade han gjort redo i sin uppsats om de Londonska operationerna o. s. v. Krigsministern lärer ärna föreslå Cortes en militär-lag för at motverka dea inem armåen ständigt tilltagande insubordinationen. General Alaix nekar sålunda t. ex. ati lyda både regeringen och General Espartero. — I Madiid och trakten deromkring nedrifvas öfver allt kloster, hvilket tyckes vittna, att de andelige förlorat betydligt af sin kredit, då folket ej mera drar: betänkande att köpa deras egendom, Försäljningeb af. andra .national-gods går deremot långsamt. Från Krigstheatern afhöres ingentipg nytt. General Espartero har förklarat, att han ej kan företaga några operationer, om han icke förses med lifsmedel för fjorton dagar, och regeringen skall äfven ha gifvit befallning derom. Huru den kan efterkommas, blir en annan fråga. — Carlisternas styrka uppgifves till 46 bataljoner, och de försäkra sjelfva, att de alldeles icke frukta, utan tvärtem önska, det tillämnade koncentrerade anfallet emot dem. Ifrån Cuba berättas, att GeneralKaptenen Tacon i Mavanna utrustade en expedition af 5000