Aftonbladet – 21 februari 1837, sida 1

AJ TNACNCENHUIFPUUAKO HR vretl I OLOCKIHONDA fGalles OPppe Söknedagar, f. m. från ki . 4. efm. från 4 till STOCKHOLM aen 21 Februari De utländska posterne ankommo på mor gonstunden, med tidningar från Paris af d. 9 från London af d. 10, samt från Aemburg s d. 14 dennes. Degens vigtigaste nyhet är den imposanta oc fasta hållning Engelska ministeren antagit genon Lord. Russells förklaring i Underhoset, att Mel bournmeska kabinettet ansåg frågar om reforme i Irländska mumicipeliteterne säsom en lifsfrå ga, och ämnade med densamma stå elle falla. Detta är som det bör vara; det skal bringa den politiska striden till ett resultat. Vå gar Ofverhuset att, äfven efter denna ministrar nes förklaring, behandla Irlands rättmätiga an språk med samma tillbakavisande förakt som un der förra sessionen, så har England en ny mi nisteöre ; och i fall, såsom troligt, Tories blifv de som gripa statsrodret, så stå utan tvifvel di vigtigaste häsdelser för dörren. England. Det var d. 6 dennes, som Lord Russell af. gaf förenämude märkvardiga förklaring i Parlamentet. Und:er loppet af ett långt tal, hvar med han inledde sin bill om reform i Irländska municipaliteterne, yttrade han sig på följande sätt: Jag tror det vara min pligt, mins Herrar, att förklara, det jag anser denna fråg för en sådan, som kommer att afgöra puvarande adminvistratiens öde, Jag är trött att år u och år in föreslå biller, och sedermera se dem forkastade, utan att komma ett steg. Jag anser parlamentet och landet böra lemnas rådrum, att grundligt undersöka förhå:landet med styrelsen i Irland; men jag tror ej att regeringen kan vidare fortgå på samma väg som hittills, utan att förlora sina anspråk på förtroende af detta hus Hon skulle icke, sager jrg, äga något auspråk på Husets förtroende, om hon ännu längre tålde att principer antegos i afseende på Irland, emot hvilka detia Hus förklarat sig, och emot hvilka vi på de bestämdaste protesterat. För debatten hinna v ej i dag att närmare redogöra: den var ganske lång uch högst amimerad. Husets Talman måste ropa flere af talarnpe till ordning. Billen lästes första gången. Den är i det närmaste lika med den, som Lo-derne stympade och vanställde under förra sessionen. Få nu se om Lord Lyndhurst vågar applicera sin kunif äfven till denna bill. Frågan om afskallande af bysättning för skuid her äter blifvit väckt i Underhuset, af generaladvokaten Campbell. På en fråga framställd til Lord Palmerston rörande Vixens bortkapraude af Ryssarne, förklarade hen, att ssken blifvit remitterad till kronans jurister, för att deröfver afgifva sitt yttrande. En underrättelse i dagens tidningar från Konstantinopel, att Lord Durham fått befallning reklamera fartyget och derjemte fordra skadeersättning, är således utan tvifvel ännu förhastad.i Flera betydliga fallissementer hafva ägt rum, såväl i London som Liverpool, och alla importartiklar ha fallit i pris. Bankdiiektörerne höllo täta och långa sammankomster, men hvad beslut de stannat i, kände man annu ej. Afven i Glasgow har en off-ntlig samrmankomst bhfvit hållen, för att petitionera palsementet om upphöäfveande af tullen på rå bomull. Iofluensan var nu i afiagande i London. Frankrike. Det är för besynnerligt med Meunierska målet: det går och går, men kommer aldrig ur stället (såsom gåtan om klockan lyder). Långsamheten härleder sig troligen från detta måls brukbarhet vid genomdrifvande af de nya lagförslagen, isynnerhet det om straff för alla, som veta om en komplott ech icke zangifva den. På samma sätt är Strasburgiska Jury-utslaget ovärderligt för genomdrifvande af disjunktionslagen (bvilken man lirer hafva i sinnet att drifva derhän, att den åter blifver en konjuktionslag, d. Vv. 3. ställer äfven civila personer under krigsrätt, då militärer deltagit i ett brott). Öm Meuniers mål komme till afgörande och af de offentliga debatterra uplystes, att hans missdåd, likasom Alibauds, är alldeles isoleradt och