Aftonbladet – 18 februari 1837, sida 1

UTLÄNDSK JURNALISTIK. Paris d. 30 Jan. 1837. Ludvig Filips movarki har sina ultras, sitt högra och venstra centrum, sin venstra och yttersta venstra sida, likså väl som under restaurationen, blott i annan torm. Grefve Micout Jaubert är i sitt slag en äkta pendant till ultrapartiets organer 1815. Han är dagens Sallaberry. Hrr Viennet et komp. utgöra högra centrum, hksom fordom Sirieys de Moayrinhac och konsorter. Hr Martineau sitter nu der, hvarest fordom Hr Piet satt. Royer Collard bibehåller uvrubbligt samma plats, han alltid haft i venstra centern; han är den ende doktrinår, scm är kouseqvent med sig sjelf. Tiers-parti är restaurationens pånyttfödda venstra center, och uppositienen består, såsom monarkiens demokratiska motståndsrinna, af samme Dupont de lIEure o. s. v. från förra tider. Blott legitimisternes och republikanerves ställning ar för närvarande utan allt centrum. Vi hafva restaurationen, med minus af gamla regimen, och ett plus af demagogiskt sinnad republikanism, — Administration och centralisation förfaktas af ministeren och hennes anhängare precist efter samma grundsatser, som fordom af Decazes, Mounier, Pasquier, Simeon och Martignae. Nödvändigheten af presterskapets biträde anropas lika mycket nu, som under Frayssinou;. Juryn framställes såsom oduglig att döma i politiska processer, nu liksom under Villtle. Det monarkiska språket ljuder af al deles samma sentenser, det är blott det hela, som har en annan svitt: man märker att ett kungligt garde fattas, och att ett natienalgarde finnes. Annu finnes det också icke något egentiigt hof. Med undaatag al Drottningens och prinsessornas dame-, omgifvas prinsarne så väl som Konungen blot af adjutanter, hvilka alla befiona sig i en ganska underordnad ställving, icke kunna göra nägra pretentioner, och föga blanda sig i regeringsarenderne. Man känner bristen af förnäma herrar, man känner också, att Konungen iske har nå gra fortrogua omkring sig. Ett sådavt förhållande emellanKonungen och hens söner, som fordomtunder Ludvig XVI:s regering ägde rum emellan Monsieur (sedermera Carl X) och hans son Hertigen af Angoulåme, är för när