åtminstone efter min tanka, skulle strida mo! begreppet om ärlighet i åsigter och handling Jag har städse sökt att i min tidning hylla moderat frisinnade grundsatser, utan att hos nig dertill funnits annat motif, än min egen öfvertygelse, och hoppet att kunna gagna en god sak. Jag går till och med så långt, att det verkliger skall glädja mig, om det, efter mitt begrepp, sapningsealiga omdöme ödfver Skildringarna, som Aftonbladet ur Freja reproducerat, mäktar förskaffa denna bok en större afgång än den redan ätrjutit. Stockholm den 15 Febr. 1837 4. G. Hellsten, Utgifvare af Tidningen Freja Läsaren erhåller uti denna artikel åtskilliga intressanta upplysningar, men så vidt vi kunna finna, ingen vederläggning af vårt påstående. Man får nemligen der veta, att det är Hr Heilstn sjelf, en man, om hvilkex man förut ej känt att han räknat sig till dea flitterata klassen af redaktörer, som med skämt besvarat Afionbladets insinuation; att tidningspladet Freja ar ett fullkomligt enskildt företag af Hr Hellsten ; att det är Hr Hellsten som i sin tidning sökt hylla moderat frisinnade grundsatser, utan att hos Hr Hellstgn funnits annat motif, än Hr Hellstgns egen öfvertygelseo. s. v. Nu lärer väl hvar och en medgifva, äfven utan att ställa Freja gerdeles högt, att det i alla fall fordras en utomordentlig talang, för en ostuderad man, att kunna inlåta sig på de ämnen som Freja bjudit till att behandla, och att göra detta på ett sätt, som väl i hög grad förråder ytlighet och skefhet, men likväl visar en bekantskap med sul och språk, hvartill åtmiostone en vanlig studentbildning synes erforderlig. Somlige torde väl äfven uti denna Hr Hellstens förklaring finna ett prof på den kända ängslan hos Hans Excellens Förskräckelsen ,? att publiken skall komma under fund med hans relationer under hand med tidningspressen, och att Herr Heilstfa endast blifvit framtrugad till denna förklaring; men om detta är grundadt, kunne vi ej rätt upplysa. Det har för öfrigt visst icke legat i vår afsigt, att taxera allt, som kommer från den utomordentliga talangen för dubbelhet och oärlighet, och vi äre öfvertygade att denna talang, om Hr Hellsten inhemtat hans tanka, ännu icke tror sig så illa anskrifven, ett en fläkt af hans andedrägt skulle såsom en surdeg förskämma dena frisinnade deg, som pöser i Freja, ehuru denna, om någon vill undersöka innanmätet, befinnes innehålla bara väder, och ? Frejas åsigter på intet sätt hindra heene, alt vara organ åt en hög i tjenst varande embetsman.