Aftonbladet – 16 februari 1837, sida 2

IC Falltd adlligclh tull TOTCHIU SE erla sat Sd IChKe är morteriagen fortgår. Detta kommer troligen att blifva förslagets hufvudsakliga innehåll, och med antagande deraf, torde följande frågors besvarande kunna afgöra dess nytta och utförbarhet. 1:mo :Ar sjelfva ideen att, genom den föreslagna åtgärden, utan nuvarande privilegii innehafvares förlust bereda tillfälle för den obemedlade skickligheten, att framlör den bemedlade oskickligheten vinna befordran inom sitt yrke, gagnelig eller skadlig så för detta som för det allmänna? Denna fråga synes reflexiousförfattaren fullkomligt hafva afgjort genom dess yttrande att privilegiiköpen äro att anse såsom ctt verkligt ondt) ty då detta medgilves, måste äfven något botemedel deremot vara af nöden, och man torde då få fråga hvilket annat än det genum förslaget antydda, derför gilves, om ej att rent af förbjuda innehaflvare ar apoteksprivilegier att på sätt hittils skett, på annan man transportera rättigheten till deras innehafvande, hvarigenom de således skulle utan all ersättning förlora sina derföre utgifne ackordssummor, och om äfven detta antoges, så rore dock väl ej meningen att afträdaren skulle då som nu sjelf bestämma sin efterträdare, utan denne skulle väl af någon auktoritet tillsättas, och då vore man ju åter just på den så mycket fruktade punkten, neml. att apotekare skulle blifva embetsmän, om N.B. denna benämning kan användas på en person, som endast och allenast efter förslag utnämnes till någon befattning utau lön, ty alt någon sådan ej kan komma i fråga, ligger i sjellva sakens natur, så vida ej det orimliga och omöjliga skulle antagas att staten skulle furnera apoteken och apotekarne endast förvalta dem; i det hela taget äro ju dessutom apotekarne då redan embetsmän, enär de ej kunna blifva apotekare utan att efter förutgången examen på Sundhetskollegii törslag af Kongl. Maj:t medelst personligt privilegium dertill creeras, hela skilnaden blefve således blott att då kollegium nu föreslår en som kanske förnämligast genom penningetransaktioner gjort sig kompetent till definitift utnämnande, skulle hädanefter 3:ne föreslås, som genom kunskaper och redbarhet utmärkt sig, och hvaribland man väl således hade skälatt vänta det någon mera kompetent skulle finnas. Det torde således vara Öfverflödigt att iterera det syftemålet med förslaget endast och allenast är att göra privilegiiköpens upphörande möjligt, utan att förorsaka deras nuvarande innehafvares ruin, att derigenom bereda tillfälle att i framtiden gifva farmacien den form, som mest Öfverensstämmer med tidsandans fordringar och undanrödja alla hinder för medicinaltaxans uppgörande på för allmänheten förmonaligare runder, samt att genast bereda den skicklige farmaceuten utsigt till belöning för de större uppoffringar, som han måst vidkännas framför den medelmåttige. Att en sådan uppmuntran verkligen behöfves, torde bäst bevisas af den låga ståndpunkt, som farmacien i vetenskapligt afseende innehar i vårt land, i jemförelse med andra länder, eller hvar finna vi här inom densamma några, som kunna nämnas jemte en Peletier, Caventou, Tromsdorff, Hagen, Buchner m. fl, eller ände: sedan Scheeles tid, någon som ens kan göra anspråk på namn af vetenskapsman, detta dock ej af brist på skicklige sujetter, ty många sådane hafva utgått frå farmacien, utan derföre att hvarje sådan ansett bättre att beträda en annan bana, der han för sina kunskaper kunnat påräkna någon belöning. Frågan om konsten etc. lidit af det rådande systemet, torde således svårligen kunna besvaras med nej, och hur skulle förhållandet också kunna vara annat, då apotekaren härstädes alltid varit, är och möjligen städse komme att blifva ansedd, endast såsom läkarens servusn och då hvarje försök till emancipation från denn: träldom mötes med bitterhet eller åtlöje, och di till och med ett förslag med syftemål att bereda der skicklige farmaceuten några fördelar framför hopen och dermedelst göra yrkets lyftning i vetenskaplig afseende. möjligt, kan debiteras rätt och slätt som et sträfvande efter — — — 1troljenarskap!! 2.0 Ar jemförelsen emellan den föreslagna amortsringen af apoteksprivilegiernas lösen, och armeens ackordsamortissement så haltandev att den ej kan användas, och lemna de till utförande af förstnämde amortissement föreslagna obligationer ej tillräcklig säkerhet för innehafvarne deraf? Frågans första moment torde lättast besvaras genom följande analogi med hvad reflexionsförfattaren yttrat, neml. grunden för hela operationen med armåens Ackordsreglering (amorteringen af lösen för Apotheksprivilegierne) är att eu officer (farmaceut), som fordom vid utnämning till en högre grad (till Apothekare) skulle på en gång erlägga en större summa, får nu i stället småningom erlägga den genom årlig afbetalning, som sker genom afdrag å dess lön (på dess genom fastställde medicinaltaxor tillerkände handelsvinst som motsvarar löntagarns lönh — Det sednare momentet af frågan kan äfven till en del genom fortsättandet af förestående analogi besvaras, Armcens amortissementskassas obligationer hafva nu fullt värde, de betalas till och med, med uppgäld, (Apotheks-armortissements-föreningens obligationer böra erkålla fullt värde) emedan man yet att ränteoch kapital-afbetalningarne icke bero af officerarnes (Apothekarnes) personliga vederhäftighet utan på en fond, som aldrig kommer att upphöra så länge staten honorerar sina förbindelser, d. v. s. utbetalar lönerna (så länge sjukdomar och deraf härrörande medikamentsbehof ej upphöra och styrelsen honorerar sina förbindelser att ej lemna Apothekareyrkets utöfning fri, förr än amorteringen försiggått). Man skulle nästan till och med kunna påstå att den sednare garantien är säkrare, ty nog hafva statsbankrutter och deraf härrörande indragning af faststälde löner inträffat, men knappast nog lär ett så allmänt helsotillstånd hafva existerat, att Apotheken blitvit öfrerflödige och deras innehafvare urståndsatte att årligen erlägga 1 procent af deras värde, så vida sådana mått och steg äro vidtagne, att deras eget intresse fordrar att i första rummet göra denna inbetalninga och således beror ej eller hör Allgatianer