Aftonbladet – 14 februari 1837, sida 2

KRIGSRÄTTENS UNDERSÖKNING RÖRANDE ÅNGFARTYGET ODINS STRANDNING. Procokellerne i detta mål hafva vuxit till en vidlyftighet, som förbjuder att meddela dem in extemso. Bland de mårga sätten att sarsmandraga dem hafva vi valt det, som närmast följer handläggningen i Knrngsrätten, så mycket häldre som måiets behaadling vid Xrigshofrätten, utam tvifvel, kommer att lemna en från annan synpunkt uppfattad resymd. Sedan Krigsrättens första sammanträde den 9 Nov. blifvit i anseende till Ordförandens sjukdom upplöst, sammantrådde den åter den 12 sa. mena månad. Ordförandem var Hr Kapitenen och Riddaren Hjelm, och Ledamöterne voro Piemierlöjtnanterns Oxehufvud och v. Steyern, samt Sekundlöjtnamterne Swartz och Martin, Auditörem m. m. Werner: tillförordnad Aktor Karcellisten Bingborg. Aktor anförde, att, sedau Krigsrätten vid handläggningen af ett annat mål, röramde Premierlöjtnanten Exremark, ogillat Åktors anmärksing mot Krigsrättens sammansättning, som skulle medföra jäf mot tvense Ledamöter, så anhöll Aktor blott, att detta måtte i protokollet anteknas. Promierlöjtnanten Enemark fick derefter företräde och aflemmade de tvänne af honom, efter strandniogen, till Chefen för här varande flottas station istärda rapporter, hvaraf den sednare daterad vestra kusten af Jutland, dena 12 Aug och im extengo införd i Femte ARoebladet N:o 36 för den 27 Augusti), ef Hr Enemark uppgefs utgöra ett utdrag af den under resan förda loggboken. Häörjemte upplyste Hr Premierlöjtvanten, att han till Kongl. Förvaltningen af Sjöärenderna irgilvit ett af sakkummige Jutländske straxdboar efgifvet yttrande, jemte et besigtningsinstrument, till utrönande huruvida fartyget kunde räddas, På en större mängd, dels af Krigsrätten, dels och isynmerhet at Aktor ull Hr Enemark framställda frågor, afgaf denne de svar, som utgöra följande berättelse, under hvars läsning det kan vara gedt att erinra sig, att afresan från Londor skedde den 7 och stramdninger natten emellan den 8 och 9 Augusti. Ombord å Ångfgrtyget Odin funsos tvänne kompasser, en styroch em pejlkompass, a! hvilka den sednare, en azimuth-kompass, var ställd framför den förra, samt begagnades tll alla pejlingar och megnetikolobservationer, hvarförutan ombord fannos 2 mindre kompasser. K ompasserze voro med hvarandra jemförde och Azimuthsobservationer ofta tagne, än för, än akter; men lokalwissvisning hade Hr E. aldrig sett ä fartyg observerad. Ingen atiraktion kund: antages mellan kompasssrna, som voro ovanligt långt skilda; kompssserne slode i fartygets medellinie och bemärktes ej mer är vanligt döda eller qvicka. Ai astrozemiska instrumemter medfördes en oktant och en sextant, den sednare af Hr E. sjelf jusierad; kronometer fanns icke, ej eller nautikalalmarack. — Till lunar-observationer var blott första dygnet ullfälle; men till stellar-observationer var himlen för mycket mulen. Observationerne togos af Herr E. ensam, utom middagshöjden, som tillika tegs af ansvars-styrmannen Holm, nremligen den 7, ty eljest var mulet. Den skilaad i räkningen af 2 minuter (2 Eng. mil), som förefanns den 7, observerades icke vid middagshöjden dem 8, emedan 2 minuters skilnad, hvilket aktor bordt förstå, ansågs såsom riktig rakning, när lodningen dermed instämde, Likaså ansågs iegen korrektion nödvändig mellan räknade och observerade latituden der 7. Till lodningen begagnades i början ett vanligt djuplod, men sedermera (efter afresam från London) Eriksonska patentlodet, hvaraf tverne exemplar funnos ombord, ett djuplod och ett handlod, det förra förleradt vid strandningen. Linorne voro de till vanliga djuplod, och lodningarne, som skedde ofta och