Aftonbladet – 6 februari 1837, sida 3

bomullstyger fallit vida under deras dåvaravndi pris, ailt utan afseende på kursens stegring. På detta sätt kunde man genomgå nästan alla de artiklar, hvilka tjena till forbrukming ino alla klasser. !Sjeliva lyxen erhålles nu för böttre köp än förr. Vi anföra blott exemplen af äktia Merino-schawlar, Italienska balmhattar, bombasiner m. m. Om detta oaktadt, ex tilltagande flärd i lefnadssättet ökat den enskildes kostnader, så lärer ingen billigtvis påstå, alt sådant bör upptagas i räkningen. Häraf visar det sig solklart å ena siden, ali underhållet af den offentliga eller rättare ofantliga hierarkien, både avila och militära, i samhället, kan ske till fullt ut lika godt, om icke bättre pris, nu än för tjugu år sedan; och åa den andra, att de skattdragande icke echållit den ringaste tillökniog i bealaingerx för sina predukter. Deona kunskap var så lätt att inbemta, att vi kasppt veta, huru man bör rubricera upplyserens försök att, eaktadt så nära för band varaade facta, bortblanda sanna förhållandet, och påstå, att utgifternas förhållande ull de skattdragandes inkomstkällor icke blifvit ökadt. Upplysaren, som utbredt sig öfver myntets försämrade värde, har dock i sin kalkyl ej upptagit dena anmärkning, vi gjorde i N:o 81, om den indirekta beskattning femton millioner, som genom anvisningar på Banken och andra okloka åtgärder blifvit nationen afhänd, utan att räkna den första sedelutsläppningen vid 1809 års Riksdag. Denna omständighet hade dock, efter hans egen beräkningserund, ofelbart bordt tagas i betraktande; och när han visligen förbigått den med tystnad, då förekommer det oss icke blott betänkligt, utan temligen oförsynt, att å dem andra sidan uppgöra den märkvärdiga räkningen på ännu nära Tio millioner , som de skattdragande, enligt hans påstående, för kursens skull äre skyldige till försvarsverkets maeriel.