Aftonbladet – 4 februari 1837, sida 1

ör vändighet verkligen varit för banden, och om sjen indemnitets-bill här vore på sitt ställe; ja iltror fastmera, att vi, för att upprätthilla helg1iden af den regel, som stadgar allas jemnilikhet n linför lagen, icke böra uttryckligen bevilja någon tt) sådan indemnitetsbill, utan att vi ingå i någon fI detaljerad undersökning, böra uttala vår ledsåjnad öfver hvad som skett, och derigenom giti va styrelsen eo påminnelse, att för framtiden afs Ihålla sig från slika tilltag. Det är detta, som aljag haft till syftemål, då jag i denna sak höjde 1 mina stämma. Handelsministern Martin framsökte nu ett och annat quasi-skäl, hvarmed han ville be-I mantla hvad som skett. Detta gaf Dupin ani I ledning replicera. Vill man — utropade han I med ädel ovilja — i stället för priacipen af allas jemnlikhet inför lager, denna lag, hvars konsoliderande kostat oss så oändligt mycket, -l och hvilken vi älska öfver allt, vill men, sä ger jag, måbända, i stället for denva princip, -Jinföra en annan, alt menniskorna måste dömas, icke efter deras hardlingar, utan efter förtjensten hos deras anor, eller deras onklar och tanter? Må man så rycket man vill kalla mig len trångbröstad juristsjäl; jag blir dock dervid, latt rättvisan måste gå rakt fram, utan att se hvarken till höger eller venster, och utan att I göra undantag för någon, det vare sig hvem Isom helst. Jag gör icke något anspråk på att Ise mig räknad till antalet af dessa höga elympiska bufvuden, som i sin vishet tro sig böra uppofira alla grundsatser och alla sanniugsr för förmenta statsskäl. Jag skulle aldrig hafva utlIlemnat Barrabas åt judarne, eller dömt Christus, om de än ropat aldrig så högt. Just emedan en person befinner sig i en hög stä!lning, skulle jag så myckat snarare draga honom till lagligt ansvar, på det att det mitte blifva rätt tydligt och klart för folket, att lagen icka blott vet att nå de små, utan aåfven de stora! Med anledning af frikännelseutslaget i StrasI burg, skall i ett kabinettsråd, den 21, förekommit den frågan, hved man nu skulle töretaga med den till döden dömde hufvudmannen för upproret i Vendöme: Bruyant. Ryktet säger att majoriteten förklarat sig för en mildring i straffet genom nåd och att detta beslut genast blifvit axpedieradt till Tours. Mellan Öfverste Taillandier och Sqvad-ronschefen Parquin föreföll d. 30 em duell i Strasburg. Man hade gsnem lottzing bestämt vapnet, som blef värja. Parquin sårades. Man berättar att Lombacd, en sf de flyktade i komplotten den 30, sjelvilligt install: sig och man försäkrar att de öfriga äfven ämna inställa sig. Ehuru till trets af Polska amendementet de vänskapliga relationerna mellan representanterna för ryska och franska bofven i alit det yttre fortfara, vilja hkväl de ömsasidiga tidningsorganerna icke riktigt koncerters, utan roa sig med en escarmouche kring tronialet, kanske mera bitter än betydelsefull, men hvaraf vi vid til fälle torde få lemna läsarn ett prof. Spanien. Underrättelserne från Madrid gå till den 14 Januari. Man talade då ännu om Mendiz:bals, Lopezs och Veras afgång ur ministeren. fivilka som skuile bli deras efterträdare, uppgafs icke; blott så mycket kände man, att Hr Oiozaga vägrat emottaga den honom erbjudna : portföljen. Eno sådan är också för närvarande i Spanien ingen leksak. Peuningsbristen hbesvärar stvrelsen nu som förut. och härtill kommer oe nighet inom de kousiitutionellss eget läger och generalernes uppenbara sjelfsvåld. Sålunde har Espartero på eget bevig utnämnt General Alsix, hvars uppförande vsrit så tvetydigt, ull GeneralKapten i Alava. Detta bar väckt em cilmän förvåning, och i syonerhet har Narvacz deröfver blifvit så förbittrad, ait han nedlagt sitt befäl. I Cortess session föranledde detta åtskilliga brydsamma frågor till ministrarne, och Hr ÅAniceto de Avaro bevisade, på ett obestridligt sätt, styrelsens vanmakt och oförmåga, att skaffa sina befallningar aktning och. efterlefnad. Ifrån Cuba har regeringen erhållit oroande underrättelssr om ett borgerligt krig, som der skall ha uib-ustit emellan invånarne, hvaraf en del vägrade antaga 1812 års konstitution: . Man hade beslutat afsända trupper till ön, för att återställa lugnet, och tvenne nyligen i Cerunna byggda korvetter skulle utrustas för detta ändamål. s i I Pamplona har det kommit till ett blodigt RB oo oo HH. 4 I. Eoeande gardesre