Aftonbladet – 30 januari 1837, sida 1

så här: I kabinettet finnes en person, som var under-statssekreterare i deu förra ministören, denne person yttrade sig nyss inför eder om oundgängligheten att hålla polisens åtgärder hemliga. Jag stöder mig icke på detta moltif; jag säger blott, att den ifrågavarande personen icke var annat än understatssekreterare vid den tidpunkt hvarom här är fråga, att han blott var en agent och icke ansvarig. Om det vore en minister, som på detta sätt omgaf sig med en hemlighetsslöja, så skulle jag icke gilla det. Men välförstådda administrationsgrundsatser forra, att en subordinerad person, huru upphojd ock hans ställning må vara, tillhålles att bevara hemlighet i allt det, som hans chef, den ansvarige ministern, anförtror honom. General Petit. Detta är en juridisk invändning. Hr Persil. Det är icke någon invändning; det är en grundsats i konstitutionel förvaltning. Utan en sådan grundsats vore ingen administration möjlig. — Förre konseljpresidenten sitter dessutom i denna Kammare, och han borde, i följd af sitt embete, känna hvad som tilldrog sig inom de andra ministererne. Herr Thiers. Jag begär oritet. Herr Persil. Hr Gaspsrin bör iakttaga tystnad, och dåvarande inrikesministern ensam är den, som bör jemna de begärda upplysningarne; men olyckHgtviskär han. icke för tillfället närvarande. tv os h i Herr Thierså Kanmater Wall gör mig, den rättvisan erkänha, att jag icke ost ågbating för att förlänga denna strid. Jag har blifvit anklagsd att hafva komprometterat Fransyska diplomatien, derigenom att jag begärde en persons fördrifvande från ett annat land, i egenskap af poliusk flykting, då jag visste att han var en spion. Det har förvånat mig, efter den återhållsamhet j2g nyttjat i mitt språk, att se ansvarigheten på det:a sätt hvälfvas på mig. (Ja! Ja! Nej! Nej!) Herr Persil. Jag har icke velat väcka nå-! gon fråga om personer; jag har blott afhandlat. en principfråga. Herr Thiers. Ni har bestämdt sagt, att det tillhörde mig att svara. — Ni har rätt; jag var president 1 konsejen; om jag icke vore ansvarig för hvad som då skedde, så hade jag icke; uppstigit i tribunen för att lemna de upplysningar jag lemnat. Fälan då! jag skatl säga! det; ja! jag hade bordt känna allt, men jag har icke fått kunskap om allt (rörelse); man hade bordt säga mg allt, men man har icke! sagt mig allt. Hvad jag nu yttrat, är icke någon malis å min sida. Jag säger icke annvat an sanningen; jag säger den icke blott för min egen skull, utan äfven för mitt fåderneslands! skull. Jag blef icke underrättad om förhållandet; jag har icke vetat, jag känner ej i denna; stund, om Conseil var spion; om jag känut! det, och man begärt mitt råd, så skulle jag hafva sagt: låt ! li; men man har icke frågat mi åd. Jag förklarar, att jag varit lem-! 8 om rå g , Jag H nad i okunnighet om forhållandet. Det bref, hvari: Conseils utd.ifvaade rån Schweitz begärdes, var! undertecknadt af Hr Gasparin; det hade icke inrikesministerns anderskrift. Om jag känrt föri hållandet, så vore ansvarigheten för hvad som skett, min; men jag har ej kännt det, och ansvarigheten tillhörer ej mig. Herr Molg. I sanning, mina Herrar, det tyckes, att döma efier det sätt, hvarpå man uttrycker sig, som om ansvaret för de handlingar, hvilka redan passerat vid vårt inträde i kabinettet, skulle komma att hvälfvas på oss, och som om kabinetterne ärfde ansvarigheten för deras företrädare, och borde siå till rätta för deras handliogar. ; He de Rancg. Man gör reda för facta, och ansvarigheten går dit som vederbör. , Herr Molg. Det finnes factia, för hvilka man icke gör konseljpresidenten redo; det är detaljer, dem han icke skulle väcka till att taga kännedom af. Då jag kom till affarerne, fann Jag Hr Thiers bref till vår amhassadör och Hr Gasparins bref till Hr Thiers. De syntes mig icke i något afseende korsprometterande; de styrkte mig i den öfvertygelsen, att Conseil var en politisk flykting . Ansvarigheten har för efrigt blott afseende på hvarje minister inom hans departement, fastän det finnes en moralisk ansvarighet, som åligger kabinettet i sin nelhet, för de grandsatser, efter hvilka styrelsen i allmänhet iledes. I hafven här unmderstatssekreteraren under förra ministemem — oo To fr. man del kan icke sifva an