Aftonbladet – 28 januari 1837, sida 1

j23 SKUll HARI llANialla oaACh I Id UViUy, Jag HSK All fråga om det är sannt att Conseil, hvars utdrifvande ur Schweitz Fransyska regeringen begärde, blifvit af samma regering skickad såsom polisspion till Schweitz? Presidenten. Herr Thiers har ordet. Konseljpresidenten grefve Mole. Jag begär ordet. Herr Molg. Om det icke varit till mig frågan blifvit stalld, skulle jag icke hafva begärt ordet framför den deputerade, som anmält sig att tala. Man har frågat regeringen, om hon kände att Conseil var spion, när hon begärde hans utdrifvande från Schweitz? I sanning mina Herrar! jag trodde icke att det var till mig man kunde ställa en sådan fråga! — — (Sorl.) En röst. Men hvarfore begärde ni då ordet? Hr Molg. Huru kan man väl tro, att, i fall jag kännt att han var spion, jag skulle begärt hans utdrifvande såsom politisk flykting. Hr Berryer. Jag begär ordet. (Sensation.) Hr Molg. Jag tror mig icke behcfva sysselsätta mig med en dylik fråga, om det icke är till mig den rigtas. i Enröst. Om det icke är till er, så är det till ambassadören (Hr Montebello), och ni måiste svara i hans stäjle. Er Mole. Ambassadören! Nå väl! ambassadörea har handlat lagligt, liksom ministern. (Förnekande.) Jag anhåller till en början om tillåtelse, att fösta Kammarens uppmärksamhet derpå, att det är min företrädare och icke jag, som begärt Conseils utdrifvande — — Hr Thiers. Jag begar ordet! Hr Mole. Det är af vigt att visa i hvad skick jag funnit saken. Då jag mottog konseljpresidentskapet , hade Conseils utdrifvande redan blifvit begärdt, och till svar på denna begäran hade kantonalregeringen i Bern låtit anställa denna så opassande undersökning, åt bvilken den gaf en skandalös offentlighet. Se här det skick hvari jag faan saken; jag fann att en förolämpning blilvit Frankrike tillfogad; den blef sedermera ännu ytterligare ökad; landtdagen blandade sig i saken, och det svar, som gafs Frankrike, var förelämpande. Härom tvistas icke; men om man säger att Conseil var spion, då hade Schweitz fullt skäl att förifra sig. Innan jag vidtog någon åtgärd, underrättade jag mig om hvad som passerat; jag fann ett bref, skrifvet af min företrädare till Hertigen af Montebello, hvari han förklarar att han anser Conseil för en politisk flykting, hvars fördrifvande från Schwsitz bör begäras. Ambassadören handlade enligt denna skrifvelse, och jag tror mig hafva gjort slut på saken till allas tillfredsställe!se. f centern. Ja! Ja! (Sorl från venstra sidan.) Hr Mole. Schweitz har återkallat i minnet sina gamla tänkesatt för Frankrike, och i närvarande stund äro relationerne mellan de båda länderna, Gudskelof! så goda man kan önska dem. Hvad mig angår, så har jag blott fortsatt hvad min företrädare börjat, och jag tror mig hafva bragt saken till en god utgång. (Ironiskt loje från venstra sidan.) Hr Berryer. Jag begär ordev för att bestämma frågan. Presidenten. Frågan är redan bestämd. — Wärskilta röster. Nej! Nej! Jo! Jo! (Sorl, tumult.) iv Flera röster. Låt Herr Thiers få tala. (Ja! Ja! Hå Thiers. Det är icke jag, som begått den oskickligheten, att vilja taga ordet fiön Herr konseljpresidenten. Hr Odilon Barrot adresserade sig till ministeren; jag vet att jag ieke längre är minister. Jag har velat meddela upplysniagar rörande ett factum, som tilldrog sig då jag ännu var vid afförerne. Hr Thiers utvecklade nu de grundsatser, till hvilka han bekänner sig i frågan om asylräiten. Han ansåg denna rätt medföra örbindelse för den, som är föremål för densamma, att icke gifva anledning till någonting, som kan störa lugnet eller förorsaka olägenhet för det land, der man åtnjuter gästfrihet. Det fördelektigaste stalle för politiska flyktingar att taga sin tillflykt till, vore Schweitz, så väl i anseende till dess läge, som till dess styrelseform, Schweitz grånsar till Tyskland och Italien; man finner således att flyktingarna der hafva en fördelsktig lokal, för att kunna försöka företag mot det land, hvarifrån de flyktat. Utomdess har icke Schweitz någon sådan central och kraftfull styrelse, som Frankrike. Det var således -gifvet, att Schweitz kunde föranleda kollisioner för Frankrike, genom den mängd flyktingar der