Aftonbladet – 26 januari 1837, sida 1

At nedanstående nog besynnerliga proposiiior har Red. ej velat vägra en plats, då insändaren, så vidt vi känna, är den enda som konformerat sig med en viss ledamots besynnerlig åsigt om sättet att bibehålla näringarna i städerna. Insändarens insinuvanta skrifvelse mö han tillåta oss utesluta. Då ingen mer än Herr Commerce-Rådet Berglus rätt förstått 1:o att slöjderna, när de rå sig sjelfva, helst välja sitt hemvist i städerna, och 2:o att emedan de, när de rå sig sjelfva, helst bo i städerna, det alltså är af högsta vigt alt man förbjuder dem att flytta derifrån, så ber jag att få införde rärlagde bans tankar, ty de innehålla just grunden för mitt förslag. Foördelarne af denna sammanlefnad har på många ställen, serdeles i södra Europa, men äfven i Sverge, förenat jordens brukare inom stadsmanna-samfund, vare sig under namn af städer, köpingar, eller byar, och gilfvit upprinnelse åt de mångfaldiga slöjder och företag, som endast på andra medborgares behof grunda sin utkomst. Städerna äro således industriens och bildningens vagga, och ingen vinst synes deraf å någon sida uppkomma, om denna deras bestammelse och egenskap skulle genom författningar kunna tillintetgöras. Utgående från denna åsigt, och tagande äfven för afgjordt, att de flesta handtverk och fabriker söka sin naturliga trefnad i städernas mera sammanträngda befolkning, skulle äfven jag ej vilja genom författningarne gilva någon uppmun tran åt andra slöjde inrättningars anläggande på landsbygden, än dem, som af serskilda anledningar äro derstädes hemmastadde, såsom jernbruk, sågqvarmar, glasbruk, alunbruk m. fl. dylika. Öfvertygad att stora städer lemna åt landet tillfällen till utveckling af förmögenheter, näringar och konster, som inom smärre ej finna utkomst, och att de, i stället att öka dyrheten att lefva, just genom den starkare concurence, den uppmuntran och afsättning, de erbjuda åt produktionen af jordens alster, minska dyrheten derå, finner jag lka liten anledning böra gilvas, att. återhålla: städernas tillväxt, genom vissa nä