Aftonbladet – 19 januari 1837, sida 3

Vid en stor sammankomst, som i början a denna månad hölls i Manchester, för att uttryc ka reformvännerves opinien em obilligheten a den så kallade kyrkskattens fortfarande, eller at dissenters tvingas att kontribuera till kyrk byggnader Öc. för statsreligionens gudstjenst berättade en af talarne följande roliga anekdot I en viss församling fick en Qväkare, sen var barberare, en vacker dag sin debetssedel p kyrkoskatt för 1835, uppgående till 5 shillin 6 pence. Han begaf sig, med debetssedeln p fickan, till kyrkoherden i församlingen, och sa de till bonom: Ver så god, min vän, och un derrätta mig hvad din mening är med den hä debetssedela? — Mening? jo, det är för kyr koskatten, ser ni inte? — Jo, jag ser väl min vän; men hvad är kyrkoskatten för? — Naturligtvis för reparation af kyrkan, och un derhåll af den allmänna gudstjensten på ett vär digt sätt. — Allt det der: är ganska bra men hvad rör det mig, jag går aldrig i dir kyrka?? — Ah! det betyder ingenting; kyrkan står alltid öppen, och det är ert eget fel om ni ej går dit. Dessutom är lagens stadgande tydligt och klart, och Bi måste betala. — Men, min vän, tillåt mig säga dig, att jag anser den lag för ganska orättvis, som ålägger mig att skatta till em gudstjenst och en religion. som jag icke hörer till — Farväl min vän.? Eit par dagar derefter skickade barberaren, fö: att qvitta gäld mot gäld, en räkning ill kyr koherden af följande innehåll: Dr N.N. til Timothy Broadbrim, för rakning och hbårklipp: ning under loppet af år 1835 — 5 shilling ( pence Det dröjde icke länge efter det kyrko herden mottagit denna; räkning, förrän Man egen person stod i barberarens rakstuga, oc! icke just vid det allrabästa lynne. Din skurk hvad år meningen med den här räkningen di skickat mig? Jag har aldrig i mir lifstid. lån klippa mitt hår, eller raka mig af dig. —Ål ja! det är väl samt, min vän; men du vet at min rakstuga alltid stått öppen, och det är dit eget fel, om du icke kom dt och lät ta skäg get af dig. i rm — mm