Aftonbladet – 14 januari 1837, sida 3

Abolitionisterne i Amerika. Man påminner sig de execesser, hvilka den lägre hopens fördomar på sina ställen i Amerika stundom föravledt emot flere af de s. k. abolitionnisterne, eller dem som nvitälska för slafveriets atskaffande, af hvilka det visserligen är sannt att någre också gått alltför långt, då de uppmanat slafvarna, att sjelfve göra sig på en gång fria från sina herrar. Då det hör till dagens politik hos ewt visst parti både här och i andra länder, att afmåla Amerikanarne rästan utan undantag såsom anhängare och försvarare af slafveriet, fa:tän mer än hälften af unionsstaterna afskaffat det, och vore de förste som häåruti gåfvo exemplet åt de Europeiska moderländerna, ef hvilka flere ännu bibehålla det för sma kolonier, så bor det vara en intressant underrättelse för hvarje mensklighetens vän, att erfara, de mödor och uppoffringar, som göras för den goda saken. FEndast alt räkna vti staden Boston har nemligen ett sällskap för slafveriets afsksffande, hvars sammankomstprotokoll står i tdningarna, etaberat femtio agenter eller missionärer för detta ändamål, och utsprider på sin bekostrad 12,000 exemplar af roånatligen utkommande brochyrer, som äro ämnade, likt mnykterhetesällskapernas skrifier hos oss, att verka på opimonen till förmån för slafveriets afskaffande. Såsom ett eklatant bevis på, huru starkt opinionen öfver detta ämne börjar tala för mensklighetens sak, kan anföras, att, efier en tidningsberättelse, den nyvalde presidenten van Buren skall hafva expecierat ett bref till valmännen i Columbia, med löfte att söka motarbeta de försök kongressen kunde göra till slafveriets upphäfvande i de södra staterna. Om ett sådant dokument verkligen emznerat, så hedrar det icke mycket den nye presidenten, men vissr också på den andra sidan, att ett så stort antal åf Förenta Staternas mest upplyste medborgare intressera sig för de förtryckta Negrernas sak, att det redan befaras kunna blifva pluralitetens beslut, oaktadt de siarka direkta intressen, som opponera sig deremot. Det kunde icke skada om sSamlaren och några andra tidningar härstädes, som i sina afiryck af artiklar om Åmerika uteslutande välja sådana stycker, hvilkas Författare sökt framställa nationalkarakteren i de Förenta Staterna såsom ett afskyvärdt exempel på endast den krassaste egoism och penninglystnad, otillgönglig för ädlare och skonare känslor, samt majoritetens fördomar såsom mer allsmäktiga, än den värsta de: spots befallniugar, någongång vise vika så låvg! ifrån sin plumpa partiskhet, att äfven upptaga något af de talrika drag af allmän anda, religiositer och i syrnerhet aktong för dygd och sedlighet, som utgör ett vilkor för anseende 1 de flesta delarna af dessa stater.