Aftonbladet – 14 januari 1837, sida 1

Jett brott, enligt den nu gällande lagen, ick straffbar, hvaremot hvarje biträde till utföran det, äfven det aflägsnaste, kan straffas med dö den, såsom Pepins och Moreys blodiga hufvu tillräckligt bevisat. Rörande den andra frågan, eller ministeren iqvarblifvende, kan man finna af den ring majoritet, hvarmed ministrarne, oaktadt mord försöket, måst låta sig nöja vid kammarens för sta sessioner, ait de, utom detsamma, skull haft minoritet. Dock får man deraf icke slut till något långvarigt bestånd för det nuvarandi kabinettet. De första intrycken pläga hos Frans männen vara lika så starka som smart öfver: gående. Om således pistolskottets verkan än ou möjligtvis fortfar under adressdiskussionerna och till och med kan åstadkomma en indemnitetsbill, i anseende till den afbrutna Spansk: kooporationen, så torde allt detta likväl icke under sessionens lopp, räcka till emot tierspar tiets insinuationer. Dupins anträdestal, hvar han uppmanar kammaren, att, icke genon några yttre tilldragelser låta afvända sig från et strängt iakttagande af mnationalrepresentationen konstitutionella rättigheter, tyckes icke antyd: någon afsigt å hans sida att förändra sia ställ. niog mot ministeren. Ehuru liten grund Dupins och hans anhän gares opposition än må hafva, och ehuru fög bättre landet och dess frihet må befinna sig un: der en tiers-parti-minister, än under den nu varande, så räcker denna opposition likväl all tid till, att åstadkomma en poitföljväxling. Frå jgan om räntenedsättningen torde äfven förekom. jma under denna session, icke från regeringen -— ity throntalet bäntyder på ett nytt uppskof, — j utan genom någon deputerads förslag, och de jär troligt, att kammaren begagnar detta tillfälle, för att störta doktrinärerne , hvilken manöj ver helt och hållet ligger i tiers-partiets vanli;ga tänkeoch haredlingssätt. i Rörande tredje frågan, eller en ny inskränkning i den persoidliga och tryckfriheten, så anmärker man, att denna redan är så kringskuren, at någon ytterligare förminskning der j svårligen låter förena sig med bloita pamnet a! en konstitutionell författning. Wisserligen ordai den gamle Constitutionell åtskilligt om före I stående lagförslag, rörande ett upphäfvande a den fransyska habeas-corpus-akten; men sem någon sådan fransysk akt icke finnes annorstä.des, än i Constitutiovells hjerna, så lärer der ej kunna upphäfvas, i fall man ieke, likt der Spanska dagstiftninger , äfven i Frankrike ville medgifva ministrarne rättighet, att efter behag deportera hvem dem lyster. Den enda garantien för den personliga friheten är, att hvarje erresterad inom en viss kert tid måste ställas infor rätta, och att fortfarandet al hans fängelse således bestämmes af domaremakten, icke a eaministrationens godtycke. Det är då endast tryckpressen man kunde ålägga ökade inskränkniogar, men de kunde endast ske genom censureos återinförande, och regeringen borde ej ha glömt, det Juli-revolutionea hufvudsakligen var rigtad mot denna censur. Valen till vicepresidenter i Deputeradekammaren hafva utfallit helt och hållit i ministörens iateresse. Genom tvenne serskilda voteriogar utsågos till dessa poster Hrr Calmon, Deleput Jacqueminet och Cumn-Gridaine. Antalet af röster, som hvardera erhöll, utvisade att majoriteten för ministrarne väl icke var särdeles betydlig; men imellertid existerar dock en sådan mejoritet för ögonblicket, och pistolskottet torde ännu för någon tid hålla den tillsammans. Un S eri. Från Pressburg skrifves den 28 December, att häftiga debatter förefallit på provincial-landtdagarne, eller i de så kallade general kungregatiouerne. I Arader komitatet begärde wan, att Konungens meddelanden till Ständerna måtte ske på Ungarska språket i stället för det latinska, och i trenne andra komitater hade proposionen att skicka ena deputation till Konun gen, för att intercedera för de unge män, som törliden sommar blefvo häktade för demagogische Umtriebe, gått igenom, I Pesth utgifves, sedan längre tid tillbaka, en Manuskript tidning på Ungerska språket. Utsifvaren, som är advokat och tillhör adelsståndet, låter göra så många afskrifter af denna tidning, som han har abonnenter, och kringskickar sitt blad i manuskript, för att derigenom undeå censur. I synnerhet sysselsätter sig hla