Aftonbladet – 12 januari 1837, sida 2

ståndet; äfvensom Hedervärda bBondcestandei lagt det sednare betänkandet ad acta, sedan Ständet förut gillat det förra, hvari tillstyrkes den underdåniga anhållan: att inrättandet af enskilda Teatrar i Rikets städer må tillåtas; och. alldenstund detta Bondeståndets beslut, till bifall af Utskottets i första betänkandet gjorda tillstyrkan, tillika kan anses innefatta afslag å den afstyrkan, som sednsre betänkandet innefattar, så, och då häraf följer, att tvenne stånd i denna punkt stanmat emot 2, anser Utskottet frågan om tillstånd till enskilda theatrars anläggning i landsorterna böra förralla. Tredje punkten om eensur å teaterstycken. Detta förslag har blifvit bifallet af Höglofl. Ridderskapet och Adeln, samt Högvördiga Presteståndet; men afslaget af Vallofl. Borgareståndet; hvaremot Hedervärda Bondeståndet endast lagt detta betänkande ad acta, sedan Ståndet förut gillat det förra; men som uti sistnämnde betänkande någon framställning om censur å theaterstycken icke förekommer, och Bondestårdet således rörande denna punkt sig icke utlåtit, föranlåtes Utskottet begära, det bemälte Riksstånd behagade fatta bestämdt beslut till bifall eller afslag. Rörande 4:e punkten eller frågan om afgifterna , så har den blifvit afslagea af Högl. Ridderskapet och Adeln samt Borgareståndet, men bifallen af Presteoch Bondestånden, dock så, att Borgare ståndet ansett afgifterna böra tillfalla kommunerna. I ett förnyadt Betänkande af den 5 Novemnber, således det fjerde i denna fråga, tillkännager Utskottet, att, sedan Bondeståndet ej velat frångå sitt beslut rörande de tvenne första punkterna, kommer det att förfalla, men att frågan om censur borde expedieras, emedan Bondeståndet numera instämt deri. Ibland allt det sällsamma, denna frågas behandling erbjuder, är ingenting sällsammare än Borgareståndets åtgärd dervid. Detta stånd hade, tillika med Adeln ech Presterskapet, återremitterat betänkandet, emedan det ansåg den inskränktare frihet, Utskottet föreslagit, icke tillräcklig, utan ville hafva den vidsträcktare och bestämdare. Då nu Utskottet, efterkommande Ständernas vilja, föreslog en sådan vidsträcktare frihet, förkastade Borgareståndet dess förslag, och sålunda äfven sin egen förra tanka. Men icke nog härmed, Utskottet hade likaledes i sitt sednare betänkande föreslagit, att någon anhållan hos Kongl. Maj:t, i afseende på städerna utom Stockholm, icke måtte ske, såsom i obehöflig, enär Kongl. Brefvet af den 31 OkItober 1829 redan ansågs medgifva en sådan frihet. Äfven demna punkt förkastade Ståndet, hvaraf således skulle följa, att det ville hafva en anhållan hos Kongl. Maj:t, orm frihet för teatrars inrättande i provinsstäderna, således i fullkomlig strid med hvad de mindre liberala ledamöterne af Borgareståndet yttrat, och hvilIkas mening kan anses sammanfattad i Hr Wijks yttrande. Hr Wijk talade emot friheten att inrätta flere teatrar. Utskottet hade utgått ifrån den synpunkt, att teatrarne befordrade sedligheten. Hr Wijk kunde ej dela denna tanka. Han trodde att krogen alltid skulle vara uti grannskapet af teatern. Dessutom skuile det ej Ikomma att saknas äfventyrare, som lockade unlga personer att låta enrollera sig i detta yrke, så skadligt i synnerhet för feminina könet, som ofta nödgas tillgripa andra utvägar för ait lifnära sig. I Göteborg hade ofta händt, att, efter slutade representationer, en stor del af truppen gått omkring för att tigga tillsammans respenninflgar. Sådant kan väl ej anses befrämja sedlighet. I lEbogland har man sökt utbreda sedlighet och ; I bildning derigenom, att sällskaper bildat sig, ) Isom om aftnarne hålla föreläsningar och tal uti Jallahanda ämnen. Derigenom bildas handtverI kare och konstnärer. Talaren önskade, att vi -lrättade ess efter deita exempel. Vi behöfva inI dustri och närande medlemmar, ej tärande. Hvad ; Histrionerne beträffar, böra de, på ce ställen de ltaga penningar, antingen betala afgifter, eller I gifva en eller flera representationer tull förmån I för fattigvården. Detta är blott ett återbärande laf hvad som är taget ifrån de fattige, som ofta pantsätta sin enda silfyersked, för att få se der lras konster. Sådane pantsättningar voro eJ O I vanliga, när maskraderne för några år sedan kommo i gång: uti Göteborg, Genom sådant lvinnes ingen upplysning. Vi hafva redan sett I några afhandlingar af ett sällskap för folkets biI dande, och det vore önskligt att detta företag -lej måtta afstanna. Hr Wijk afstyrkte bifall till betånkandet. Måhända skulle man, utan att förnärma StånI dets värdighet, med något. skäl kunna säga, alt