Aftonbladet – 2 januari 1837, sida 1

marskaik Clauzel, på hvilken doktrivärern Isöka vältra skulden för hvad som skett IMarskalken Järer redan vara hemkallad, för a infor Kamrarne redogöra för sitt fogden, oc man kan förutse att en hop beta debatte komma att följa. Den vigt saken under fler synpunkter äger, gör att vi anse oss böra med dela marskalk Ciauzels omständliga rapport or hela expeditionen, hvilken rapport numera stå att läsu i Monitören. Den är daterad Bon d. 1 ! ecember, och lyder hufvudsakligen ser följer. Redan innsn min afmarsch från Bona hed jag umderrattat E. Ex. huru svårt det varit fö mig, att der sammandraga de erforderliga trup perna, emedan stormar skingrat transportfarty gen i alla rigtaingar på seglatsen till Bona Solda erre hade mycket lidit genom det lång vistendst om bord, och de särskilta korpsern kunde derfore ej straxt efter sin ankomst gö ras marschfördiga tll fulla numerären. Af d 17000 man ivfanteriy som jag sammendragit Boca, måste jag qvarlemna 20001 hospitalerne Då vädret d. 12 November blef bättre. brö jag upp dagen derpå från Bena med 7000 mar af alla vapen. Redan i den första bivuåken, vid Bon-Afra, öfverfölls armeen af ett häftig! regn, och då en bäck, vid hvars strand vi kampersde, genom regnet uppsvällt till en strid ström, kunde vi först d. 14 vid middagstiden passera dersamma. Den 15 ankommo vi till Guelma, der jag lät armgen kampera på venstra stranden af Seybusa. I Guelma finner man många ruiner af Romerska byggnader, bland andra äfven en lemning af ett citedeil, hvilken är så väl bibehållen, att jag med säkerhet kunde der qvarlemna en militärpost. Jag anförtrodde denna plats åt 200 man, som redan voro i den författning, att de icke kunde åtfölja armeen till Konstantine. Den 16 uppbröto vi från Guelma, och passerade d. 17, ieke utan stora är strävgningar, Seybusa, hvarpå vi d. 18 fram trängde på andra sidan bergpassen vid Nazel-Akba, hvilka af Araberne anses för så svåra ati komma igenem, att de icke trott det möjligt att vår armege och dess: materiel skulle kunna passera dem. På alla framskjutande höjder af denna bergskedja finner man ruiner af Romerska torn och andra befästningsverk, och andra slags fornlemningar gifva mig anledning föriwoda, att en mängd rika Romare i dessa pittoreska trakter låtit åt sig uppbygge lysande villor. Ända hittills hade vi tågat genom fredliga och välsinnade trakter och haft att fägna oss af god väderlek. Pan 19 befunno vi ass hlott tvenne dagsmarcher från Konstantine, i KazOved-Zenoadi. Här började för armcen oändliga lidanden och bedragna förhoppningar. Under det vi nemligen befuvno oss i en höglind trakt, föll om natten en sådan mängd regn, hagel och snö, och temperaturen blef så kall, att det erinrade oss om en Rysk vinter, hvarjemte den bottenlösa marken återkallade i minnet smutsen i de Pelska fälttågen. Redan sågo vi Konstentine på afstånd, och likväl började vi misströsta om att upphinna det. Vi fortsatte dock d. 20:de vår marsch, och hunno samma dag till monumentet framför Konstantine ; vårt bagage och arritre-gardet hade dock stannat efter. Kölden tilltog så starkt under natten, att minga soldater förfröso fötterne, och andra omkommo af köld, ty alltsedan vi lemnade Naz-elAkba fanns icke ett träd. Sedan bagaget omsider stätt till oss. gingo vi d. 21 öfver floden Ben-Mezeuz. Denna öfvergång, hvarvid vi måste vada ända till medjan i vatten, kostade oss flera draghästar. Soldaterne kommo imel:ertid allesamman .välbehållna igenom, och ett par timmar derefter uppställde vi os2 under murarne af Kozestantine. Bagaget hade dock bhfvit sittande fast i gytutjan ungefär en half mil bakom oss, och gjorde allt hvad det förmådde för att åter stöta till oss. — Konstantines läge är beundransvärdt. På alla sidor, med undantag af en enda, försvaras det af naturen. Oved-Ramel flyter omkring staden och bildar en djop, 60 fot bred graf, och åt stadssidan till utgöra stela klippväggar en ointaghg vall. Höglendet Mansura står blott förmedelst en smal brygga i förbindelse med staden, hvilken brygga vid hvardera ändan försvaras af starka ortar. Den kan dessutom lätt försvaras genom en väl underhållen eld från de närgränsande husen och trägårdarne. Under förhand varande omständigheter feltes mig tid att behörigen låta rekognoscera staden. Jag stod med general Treetzels trupper på höglandet Mansura, och