Aftonbladet – 29 december 1836, sida 1

förerdningens anda, samt att en dagbladsutgifvare , som för allt hvad i dagbladet rcfererades skulle ikläda sig ansvar, vore ett non sens, från hvilket non sens jag förmenes hafva utgått, då jag å svaranden skulle hafva yrkat ansvar, såsom han yttrar, för en Fransk publicists tanka. Jag får till en början upprepa, att ansvaret ingalunda blifvit yrkat för någons tanka, utan I derföre, att svarandea i svenskt tryck lagt under svenska allmänhetens ögon den franska publicistens skrift; ech hvad sedermera beträffar dagbladsutgifvarens rätt att referera, hvilken svaranden söker att framställa såsom alldeles obegrämsad, ligger det i sakens natur, att denna rätt, ehuru pv af dagbladsskrifvare oftare begagnad, ingalunda kan i afseende på ämnen och föremål vara mera oinskränkt. än andra författares eller utgifvares. Denna rätt måste inskrarka sig till facta, under förbehåll, att de äro sanna, och till offentliga handlingar, under förbehåll, att de äro autentika, men kan ingalunda laglikmätigt utsträckas hvarken till tidningsartiklar eller till någon amnan produkt af enskildt författareskap. Tidningsskrifvare anse sg visserligen numera ofta såsom offentige män, . och detta må vara dem : obetaget; till offentliga autoriteter äro de dock icke ännu upphöjde, och den, som utan bifogad vederläggning eller egillande anmärkning reproducerar derss artiklar, ikläder sig ansvaret för dessas inaehåll och skrifsätt, hka som för hvarje snnat utgifvarde af anman mans skrift. Att påstå motsatsen, vore detsamma som att säga, det lagen, i dylika fall som detta, — medgålve ansvarslöshet , älven för de gröfsta ,fåderneslandets yttre och inre lugn i våda bringande missbruk af tryckfriheten; ty stode utgifvare icke i ansvar, faller det af sig sjelf, att ingen komme ati ansvara när författaran ej kan tilltalas, såsom icke lydande under Svensk jurisdictiom; ett non sens af betänkligare art, än det, som svaranden velat sig påbörda. Vid bemödendet att sammanhålla ordalydelsem af 7 mom. med sina egca förutsättningar, kommer svaranden, nog oväntadt, till den koaklusior, att lagets mening klarligen icke vore dea, att utgilvare af dagblad är författa.e (en orimlighet, som .ag aldrig påstått) uten att utgifvaren, och icke författaren amsvarar, derest nemligen ansvar kan åläggas. Någet avianst eller mera har jag aldrig yrkat, ech jag är svaranden förbunden för detta hams medgifvande. Frågan huruvida artikeln i ansecnde till innehållet kan vara ansvar underkastad, är åter ett helt amnat ämne, som Jängre fram förekommer, men som svaranden här inblandat i frågan om personens ansvarighet. Genom hvad nu blifvit amfördt, tror jag mig ytterligare hafva ådagalagt, att ansvaret för den ou af mig åtalade uti N:o 36 af Det sjette Aftonbladet införda artikelm, enligt lag åligger samma blads utgifvare E. O. Notarien Otto Olander, och om jag uti mitt ammärknaingsmemorial icke lyckats att gifva prof på den bildning, sem svaranden anser mig sakoa, har jag åtmiustone både nu och då sökt undvika den slags juridiska öfverbildning, som vanligen bemämnes : advokatur. Jag öfvergår wu till svarandens andra änvändning, den nemligen, att en vigtig del af corpus delicti skulle vara lemnad obestämd, :enär jag icke skulle hafva uppgifvit den person, mot hvilken förbrytelsen vore begången. Jag anmärker härvid, att omdömen om regeringar, natiosmer , stater, regeringssätt, inre clles yttre förhållanden, företag eller underhandlingar, icke alltid -kunna anses bestämdt rigtade mor någon viss serskild persom, ech måste dock, så vida de anses smädliga, fergripliga eller syftande till osärja med främmande mkte, vara, enligt lagens ordalydelse, hermfallae under 3 f:s I:de mom. Man kan nemligen smäda i sakförhållanden , och man kam smäda collectivt, men istetdera är tillåtet. För öfrigt ken: sg icke inse, att 2nmärkningsmemorialet, i desia del lemnar någon otydlighet, eller skulle kunna sätta den blifvande nämnden i ringaste tvifvesmål om meningen. De uti artikeln innefattade omdömen och yttrade uppmaningar, rörande ftalien i allmänhet, hvilka af mig blifvit utmä kta såsom smädliga, förgripliga eller till, osämja ledande, röra naturligtvis, då ingem viss Pxtiom I os oo Ulkl uYndaxtanaen Alla: aliens