Aftonbladet – 27 december 1836, sida 2

varmed J: Svenskar icke. egentligen bafva att kaffa. Guldet, icke stångjernet, är ju i alla.. all nationalvinstens älskeligaste wvaluia. Och emedan I: omedelbarligen kunna tillbyta edör: detta för... malm . och. tackjern, varpå J väl veten att utlänningen saknar all tillgång, -hvarföre. arbeten J. då fåfängt åfängt på en! onödig förädling af dessa råämnen, emot hvilka: J -derjemte, hädanefter, likasom tillförene ;, och ännu under Kenung Gustaf I:stes tid, säkerligen kunnmen. iillbyta eder. både stångjerm och stål? Frågar någon sluteligen hvilka de välgörande foljderme. häraf för öfrigt skola blifva; så terde svaret på denna fråga ej vara svårt ätt finna: Som malmen icke, lika med tackjernet i allmänhet bär travsportkostnaden såsom .exportvara, så kan . det: förutses, att skogen, uteslutande förbrukad i tackjernsbergslagerne, skall uti samma orter dels inom få år alldeles medtagas, dels ock derstädes uppnå ett hittills oerhördt värde; ech i sammanhang härmed kunde det väl hända, att några 100:de Stångjerns-Bruk till en början kommo att nedläggas. Men detta. sistnämnda förhållande betyder naturligtvis ingenting för den, som har sig bekant att Bruken kunna i sinom tid med tillbjelp af det under tiden imflutna guldet; återuppbyggas. Under det att allt detta i naturlig erdning försiggår, skulle det visserligen kunna hända; att skogarme inom åtskilliga nordligare och från malmfälten mera aflägse landsträckor, hvarest en liflig Bruksrörelse förut fanns, framgent blifva till sitt förra ändamål alldeles oanvändbare; men icke behöfver man stadnma i förlägenhet om rätta betemedlet emot detta onda, ty sjelfva skogen är ju. också ett räämne, som således både kan och bör exporteras. Om derföre nu t. ex. England täckes benäget öfvertaga besväret med förädlingen af våra malmer och vårt tackjern, lider det alls ingen trifvel, att ju icke vår kolved också derstädes vid besagde förädling kunde blifva nyttigt använd. Hvaraf åter otvunget synes följa, att den del af vårt lands glesa befolkning, som hittills med omödiga kolningar och hvarjehanda annat tungt arbete i och för stångjernssmidet och jernmanufaktur-tillverkningen varit sysselsatt, lämpligen bör i dess ställe öfvertaga upphuggningen samt land och sjötransporten af all den kolskog, som i sypnerhet uti våra nordligare skogrika landskaper 3 gånger inom seklet (2) återväxer, och hvilken kolskog hädanefter blifver dispombel för exporten till England i förening med vårt lands öfriga råämnen. Härigenom skola åtminstone skeppsbyggerierne befrämjas samt framförallt handela och sjöfarten florera — — pch allt folket lärer då ej underlåta att med en mun utropa: Lefve kommersen! Men icke nog med alla dessa herrligheter, som sålunda komma skola. Ännu flera vigtiga fördelar visa sig såsom omedelbara följder af denna lyckliga förändring. Något Bergs-Kollegium hvarken behöfves eller skall då finnas mera. Ja! till och med ett annat lika onödigt Qvasi-Collegium, benämmdt Jern-Kontoret, kommer att alldeles indragas; och det enda dugliga, som der finnes, dess fonder, skola vida nyttigare äm hittills, blifva använde, nemligen till. Export-premier för befordrandet af den råa malmens och det råa tackjernets utförsel från landet!!! — Detta allt torde dock, tby värr! jaf någon kunna anses såsom ett för långt afsteg ifrån ämnet in uppå spekulationens område. — Återvändom derföre till Minervas insända artikel och de förut omnämnande i de 6 sista raderne derstädes förekommande 3 Osanningarne, för hvilka redogörelse ännu saknas, — Se här hafva vi äfven fått fatt dem: :1:0o Heter det, att man (uti BergsCollegii förslag till den nya smides-förordningen) opar förbua på förbud i afseende på skogens fria användning för. jernet. Detta är så mycket I mera ogrundadt, sem icke ens någet ord om lIband på kolhandel i allmänhet i Collegii förIslag finnes, utom tvärtom den föreslagna friare Tjerntillverkningsrätten måste, i sin mon, beforI dra ett friare användande af skogarne i allmänhet. ::2:e Uppgifver artikel-författaren att bränvinshkärdarne (Pannorne?) i Riket skulle årllrdgon hAfvn Kfverkat större mäneod sko än