Aftonbladet – 27 december 1836, sida 2

Men till all olyeka förbisåg här statsmannaö( gat, ibland annat, just den obetydliga omstän-bh digheten, att Bergskollegium i sitt förslag icke lt yttrat ett emda ord om kolhandeln, men väl ila underdånighet tillstyrkt någonting annat, neraf ligen fri och oinskränkt jerntillverningsrätt ;In hvilken sistaämnde, långt ifråm att utesluta, tvert-s om dels förutsätter, dels. ock måste föranleda I en friare :kolkandel än hittills (!2!). S Lyster det föröfrigt verkligen den oförliknelige i Minerva att få erfara något om Bergs-lf kollegii till Kongl. Maj:t yttrade tankar uti enlt speciel fråga rörände friare kolhandel, så milf han t. ex. läsa nämnde Kelle gii und. utlåtande ; till Kongl. Maj:t af den 16 Maj 1833, sngåen-l, de då väckt fråga om förändring uti eller bi-l; behållande af Fahlu Bergslags såkallade köpekols; distrikt. — Deraf må han och jemväl allmär-. heten kurna sluta tillj om Bergskollegium dåll mera, i afseende på kolkandeln , än sedermera. i fråga om en friare jernförädlingsrätt, ifrat för: bandens bibehållande i näringsväg. 1? Om beskaffenheten af Bergskolegii, åtminstone i sedmare tiden, manifesterade allmänna å-. sigter, med afseende på näringsfriheten inom ; emfånget för dess verksamhet, kan man också , något sluta deraf, att det just lärer hafva varit ifrån bemälde Kollegium, sem redam i Maj 1831 en bestämd impuls gafs till den fria! tackjernshandeln,; hvilken likväl samma år i ! und.: afstyrktes af Jernkentorets fullmäktige, ! ehuru sjelfva saken, sedan frågan å nyo blifvit af Rikets Ständer vid 1834. års Riksdag upp! tagen, uppå Bergskollegi underdåniga hemställan, år 1835 dock sluteligen gick igenom. : Men nog af med sådane obetydeliga facta, skäl och bevis; hvad kunna väl desse betyda ijemförelse med Minervas och dess oförliknelige insändares allmänna fraser och väldiga magtspråk?! i : Nu till sjelfva saken åter. Huru förhåller det sig väl egentligen med den? Har väl Bergskollegium eller någon annan år 1836 bestridt vigten och fördelarne af en: väl afpassad mnäringsfrihet i allmänhet, eller af friare jerntillverkningsrätt 1 synnerhet? Svar: nej! Nå vil, kunde någon fråga, hvad äflar väl då Minervas insändare efter?: Jo, sådant synes ljusligen af Minerva-artikelns hela innehåll; felet ligger uppenbarligen deri, att Bergskollegium företagit isig att reglementera om vilkoren för frioch oinskränkt jerntillverkningsrätt vid tilllåtne härdar. Hvilken fatalitet! hade då ej Kollegium kunnat vänta dermed intilldess föri fattaren i Minerva hunrit blifva färdig med sin proklamation i ämnet? Och märken, godt folk! I hvad då skolat hända! O! hören hvad den stora frikolaren och fritalaren genom Mivervas i mun 300 gånger för eder förkunnat och som! sedermera, förmedelst echo från Aftonbladet, 14000 gånger kring stad och land ljudeligen luppropats: Beslutet om den frihet i näringsväg, som lätt göres gagnelig gör alla och! Iskadlig för ingen, måste fattas i dag med ) gällande kraft efter 10, 15 år eller längre, under hvilken tid alla intressen hinna jemka sig (2!) Efter denna högtidliga förklaring fattas ju ei der, godt folk! ingenting nera, än att först I utaf artikelförfattaren i Minerva framdeles få läIra känna beskaffenheten af den utlofvade lyckIliggörande om 15 år fullmogna friheten; samt att dernäst söka bibehålla den ringa portion tålamod, sem behöfves för att undertiden tåligt fördraga de omaturliga band, som J för mnärvarande bären och hvaröfver J redan länge hafven knotat — öfvertygade, som J boren vara, latt, när 15 år eller längre tid förflutit, löftet lom alla intressens sammanjemkande går i I härlig fullbordan; och banden skola då säkerligen blifva lossade, till förmån antingen för eder sjelfva eller för edra barn. SÖT OFPR oo he Utaf dem begrässade, om ock genast samt efterband eder tillgedokoramande mnäåringsfrihet Bergskollegium fördristat sig att föreslå, hafven J ingenting godt att vänta; ty J hafven ju ur Minervas mun fått veta, att den medför bestämda eller medelbara kollisioner, och den som sagt .eder detta vet säkerligen ensam bäst hvaruti dessa kunna bestå, ehuru tiden ej ännu lärer vara kommen för denna hemlighets uppen-Ibaramde — meotarbeten alliså den eder erbjudne näringsfriheten . med förenade krafter allt ; hvad-.som : någonsin ske kan! Och ; måtte jemväl den. Svenska afunden troget bistå den 2 MM: TE FR ss ww I oo 2 Moss mm —a PF. LL LA ww oe IP mo MM I 2