Aftonbladet – 19 december 1836, sida 2

po nn , RS SE männen mångenstädes köpt böndernas egendomar. Att nu allestädes urskilja huru detta tillgått: antingen genom verklig (tvungen) förläs ving, genom frivillig förläning, eller genom köp, är en ren omöjlighet, och såsom en omöjlighet bar det ock derföre länge ansets, att häruwi få någon ändring. — Men båge för stat och mensklighet är det en olycka, att detta tillstånd (missbruk) skall fortfara, och således har ett annat varit högst öuskansvärdt. Någre hafva trott, att detta bästskulle kunna ske genom representativa statsförfattningar, derföre är ropet derpå i Tyskland mångenstädes högljudt. Andre åter tro ej derpå, utan anse det bäst, att en kraftig och rättsinnad regering utför verket. Hvilken som har rätt 1 detta fall, torde säkrast upplysas, om man jemför Ungern, som har en representativ författning med Preussen, hvars regering ej låtit en representativ författning. blott enskilda landständers samlande och besvärs afgifvande, komma till stånd. Detta uppgifves nu, uti den af den förtjenstfulle Profess. Weber i Breslau utgifoa Historisch Svatistisches Jahrbuch, Zwetter Doppeljahrgang, 1832, 3. Den Preussiska regeringen beslöt att, utan att fråga ständer eller andra till råds, laga så att alla dess egendoms-inrehafvande undersåter blefve deraf, så vidt möjligt, i full basittning, så att hvar och en kunde for sig och efterkommande vara säker om frukten af sina mödor. För detta ändamål nedsattes, uti Provinserne, General-kom missioaer, som på stället togo kännedom om förhållandet med de förläningar, som börderna bade, samt ägde sig ålagdt, att samvetsgrannt och med strängaste rättvisa skilja Herremän och bönder åt, så stt de sednare biefvo oberoende af de förre. Af den jord, som em bonde pu brukade, måste han således, efter omständigheterne, afstå en större eller mindre del åt Herremannen eller länsinnehafvarem, hvaremot han skulle befrias ifrån alla utskylder till densamme. Alla samtlige: Bonden och Herren (Fursten, Grefven, Friherren, Klostret, Kyrkan, Staden eller Borgaren) blefve sedermera hvar och en herre öfver sitt, och Herren blef nu föga annat än bonde, blott förmögnare än vanliga bönder. — Vid slutet af år 1831 hade t. ex. provinsen Neumarks Gevoeralkommission undersökt förhållandet vid 3,732 feodalbondegods eller byar, samt hade fällt slutligt utslag rörasde 1540 iblard dem. Dervid hade ej mindre än 5 914 besutne bönder fått full eganderätt öfver 369,099 Mergen öppen jord, hvarvid de, tillika med 11,394 andra redan sjelfegande bönder, blifvit befriade från ett årligt utgörande af 566,438 ökedagsverken samt 1 million 863,923 mansoch qvinns-dagsverken. 1421 Herremän hafva för eftergifvardet af utskylderna, erhållit full besittning af 180 946 Morgen jerd samt 2 millioner 914,224 Preussiska Thale). Det af utskylderna, som ej kunnat upphäfvas, är, ifrån servituter, förvandJadt till bestämda utgifter , nemligen: 87,417 Thaler samt 5183 Scheffel Råg. Denna åtgärd ar tillika åtföljd af landtmäteriförrättnirg , och hafva dervid 32,314 jordegare fått sina afskilda delar, mestadels i ett skifte, hvarvid 2 millioner 431,867 Mergen land blifvit befriad ifrån alla onera. En omedelbar följd bäraf har blifvit. anläggandet af 197 gårdar under Herregodsen, 367 nya bondgårdar, 1030 hus för nya hushåll, omkrivg hvilka man ser odlings öreiag af alla slag, ej allenast till jordbrukets, boskapens och fruktsorters förädling, utan äfven silkesodling. 1892 Morgen land äre sfsatte till förbättring af 444 skolmästareboställen. — Uti de flesta öfriga provinserne, äfven uti Pommern, fortgår det på samma sätt. ? Uti Ungern har Kejsaren oupphörligt försökt att äfven åstadkomma, om ej något dylikt, åtminstone något till böndernas lättnsd, men dertill behöfver ham Ungerska landtdagens samtycke, och det har ända hittills uteblfvit. Små jemkningar hafva väl egt rum, t. ex. att en bonde för en viss jordrymd ej behöfver utgöra mer än ett visst antal dagsverken; men så länge tvister emellan Bönder och Herremän , i afseende på denna lags fullgörande, ännu i första instansen afgöras af den så kallade Herrenstuhl, en domstol der Herremännen ensamt äro domare, och hvarutivman ingen ändring kugnat vinnas, så är allt det i öfrigt gjorda, så som vore det ogjordt. Nu är det väl sant, att i Ungern har man 2 undan